Om 14 dagar ska de svenska och estniska haverikommissionerna presentera den nya Estonia-utredningen vid en presskonferens i Tallinn.
Utredningen tillsattes efter att tidigare okända hål i skrovet avslöjats i en dokumentärfilm 2020 – och kan leda till att haveriutredningen från 1997 måste kompletteras eller göras om.
Färjan var inte sjövärdig
I arbetet har man gjort flera nya dykningar, filmat vraket, kartlagt skadorna och undersökt området på havsbotten. Utredarna slår fast att passagerarfärjan Estonia inte var sjövärdig utifrån de tillstånd och certifikat som fartyget hade. Enligt den tekniska bedömningen var hon inte byggd för trafik på öppet hav.
När det gäller hålen i skrovet pekar den nya undersökningen på att skadorna sannolikt uppstod först när fartyget slog i botten. Teorier om en explosion i fören avfärdas. Utredningen uppges inte ha hittat några spår som tyder på sprängning.
Estonia förliste i september 1994. Totalt omkom 852 personer och 137 överlevde. Till skillnad från den tidigare haveriutredningen har den nya utredningen samlat in vittnesmål från överlevande passagerare genom inspelade intervjuer.
Rolf Sörman bakom anmälan
En av dem som intervjuades är överlevaren Rolf Sörman. Han är starkt kritisk till att Statens haverikommission planerar att radera inspelningarna när rapporten är färdig och bara spara sammanfattningar. Därför har han JO-anmält myndigheten.
– Jag vill att JO tittar på hur Statens haverikommission i Sverige behandlar allmänna handlingar överhuvudtaget, och i synnerhet intervjuerna man gjorde med oss överlevande, säger Rolf Sörman till Ekot.
Vikarierande generaldirektör vid Statens haverikommission, Jonas Bäckstrand, uppger för Ekot att han inte känner till anmälan men att han är beredd att svara om JO begär in uppgifter om hanteringen av materialet.
