Vikingarna må idag vara mest kända för sin oräddhet, äventyrslusta och brutalitet. Men enligt Per Holmberg, professor i svenska språket vid Göteborgs universitet, hade våra forntida förfäder även en mjukare och mer modern sida.
Holmberg har lett en studie av Rökstenen, som restes i Östergötland omkring år 800 efter vår tideräkning och som är världens mest kända vikingatida runsten.
Akademikerna i studien konstaterar att flera uttryck på stenen antyder att inskriften handlar om strider. Tidigare forskare har också i över hundra år försökt koppla inskriften till krigiska bragder.
Men genom en modern tolkning kommer studieförfattarna fram till något helt annat. Enligt dem handlar budskapet i stället om en helt annan slags konflikt: "kampen mellan ljus och mörker, värme och kyla, liv och död".
– Det var väldigt aktuellt just under den här tiden då stenen restes och vi vet att det var en väldigt kall vinter 775 e.Kr. och det hände en del andra saker som kan ha skapat en oro för vad som kulle hända, säger Per Holmberg till TV4.
Studien utgår från ny arkeologisk forskning om hur Skandinavien drabbades av en tidig klimatkatastrof med sänkt medeltemperatur, missväxt, svält och massdöd. Bo Gräslund, professor i arkeologi vid Uppsala universitet, pekar på flera anledningar till att människor kan ha fruktat en ny sådan katastrof.
– Innan Rökstenen restes inträffade flera händelser som måste ha varit mycket olycksbådande: en kraftig solstorm färgade himlen i dramatiska röda färger, skördarna drabbades av en extremt kall sommar, och senare skedde en solförmörkelse precis efter soluppgången. Det kunde ha räckt med en av de här händelserna för att väcka oron för en ny ”fimbulvinter”, säger Bo Gräslund i ett pressmeddelande.
