Näringslivet efterfrågar emellertid inte alltid den kompetens som lärs ut på dagens svenska universitet, varför många akademiker tvingas arbeta med lågkvalificerade jobb där de tränger undan dem som saknar utbildning från arbetsmarknaden.
Fler högutbildade leder i många länder till att arbetslösheten sjunker, men i Sverige och andra välfärdsländer fungerar det tvärtom. Utbildning ger rätt till bidrag, vilket leder till att människor som ofta saknar personliga kvalifikationer förmås att utbilda sig istället för att stanna i arbetslöshet.
Systemet håller just nu på att skapa en samhällsklass som Högskoleverket kallar för "ett högutbildat proletariat", och som ska konkurrera om enkla jobb med lågutbildade människor. Den nya ordningen inom svensk högskola har kritiserats av flera experter, eftersom den leder till mångmiljardkostnader för skattebetalarna och studieskulder på miljardbelopp för individerna i det framväxande högskoleproletariatet.
Enligt TT har yrkeslinjerna, som är anpassade för att täcka näringslivets behov, dålig status och kostar mer för skattebetalarna att driva. Stat och kommuner satsar därför istället på nya former av så kallad högre utbildning, vilket har fått antalet akademiker att explodera.
