I den 260 sidor långa doktorsavhandlingen "Rum, rytm och resande" från Linköpings universitet undersöker Ann-Charlotte Runnvik svenska järnvägstationer som "fysiska platser och sociala rum ur könsperspektiv".
I slutsatsen framkommer att "järnvägsstationerna reproducerar könsmaktsordningen och att detta påverkar både män som kvinnor som vistas där".
Det är resultatet av åratal av arbete som gått ut på att genusforskaren Runnvik låtit "bekanta, bekantas släktingar, vänner eller kollegor" vistas på Kimstad pendeltågsstation, Norrköpings järnvägsstation och Stockholms Centralstation för att ta tempen på "genusrytmen" på dessa offentliga platser.
"Genus verkade som dimension i konsumtionsrytmen genom att reklam och marknadsföring återspeglade den normerade heterosexuella manliga blicken och framställningen av kvinnliga kroppar som sexuella objekt", står det att läsa i doktorsavhandlingen.
En passage beskriver hur en manlig resenär "exotiserar och rasifierar" en svart kvinna med sjal genom att säga att han måste "gå på muggen" innan kan hjälpa henne med att hitta dit hon ska:
"Avståndstagandet visade sig i form av en avspisning genom att nämna att han var tvungen att gå på 'muggen'. Här tolkas uttalande innehålla avstånd i såväl klass- som genusserialitet. Genom att hänvisa till toalettbesök markerade han en gräns mot oss som kvinnor som i princip innebar att det var omöjligt för kvinnan att följa honom."
Det finns en lösning på problemet med de sexistiska tågstationerna, enligt Ann-Charlotte Runnvik – nämligen genusutbildning.
"Eftersom de normerande föreställningarna kring genus upprepas på ett oreflekterat sätt bland resenärer och förvaltare, föreslås även fortbildning av olika personalkategorier, så att genusmedvetna värderingar kommer att dominera hos väktare, polis och annan personal som planerar för och möter resenärer", skriver hon.
Doktorsavhandlingen har tidigare uppmärksammats av den svenske bloggaren Ekvalist.
"En doktorand har alltså ägnat minst 4-5 år och flera miljoner skattekronor åt att besöka järnvägsstationer och komma fram till att 'järnvägsstationerna reproducerar könsmaktsordningen'. Doktorandens chef har planerat detta arbete och chefens chefer har godkänt det. Dessutom har en betygskommitté med externa granskare bedömt och skrivit under på att doktorsavhandlingen håller måttet", konstaterar bloggaren.
