Vattnet i hav och sjöar innehåller inte bara plankton och andra organismer, där finns också en mängd dött organiskt material. Man kan se vattnet som en tunn buljong, och alldeles särskilt i det norra barrskogsbältet finns många sjöar där vattnet är konjaksfärgat av detta organiska material.
Forskningen presenteras i en artikel i tidskriften Nature Geoscience. Så kallade humusämnen, saprofytiskt nerbrutna växt- och djurdelar, spelar en viktig roll för att färga vattnet brunt.
– Genom att jämföra den kemiska sammansättningen i det organiska materialet i över hundra svenska insjöar och sätta det i samband med sjöarnas övriga egenskaper, kan vi se vilka typer av föreningar som bryts ned snabbast. Tvärtemot den gängse uppfattningen att humusämnen är särskilt motståndskraftiga, ser vi att dessa försvinner med ökande uppehållstid i insjöarna. Vi ser att molekylernas egenskaper är viktiga för deras omsättning, säger Anne Kellerman, doktorand i limnologi vid Uppsala universitet.
Detta står i motsats till en vanlig uppfattning när det gäller organiskt material i marken: att andra yttre faktorer, som att det organiska materialet fastnar på mineralytor, överväger.
– Under de senaste decennierna har halterna av löst organiskt material ökat i insjöar i Sverige och på andra håll i norra Europa och Nordamerika. En av de faktorer som tycks spela in är ökande nederbörd, med ökad avrinning från land. Vattnets uppehållstid i sjöarna förkortas, och det blir mindre tid för mikroorganismerna att bryta ner humusämnen – sjöarna blir alltså ännu starkare konjaksfärgade, säger professor Lars Tranvik, professor i limnologi vid Uppsala universitet, som lett studien, i ett pressmeddelande.
