De flesta fall av dödligt våld med skjutvapen – tre av fyra skjutningar – utfördes i storstadsregionerna och majoriteten på allmän plats i tätbebyggt område.
Polisens nya statistik för 2018 visar att i samband med de 306 skjutningarna förra året dödades 45 personer och 135 personer skadades, jämfört med 43 dödade och 139 skadade år 2017.
– Polisen har en mycket god bild av vilka konflikter som förekommer i olika delar av landet och vi arbetar hårt med att gripa och lagföra personer. Det syns inte minst på att både häkten, fängelser och statliga ungdomshem i princip är fulla, säger Mats Löfving, chef för Noa och ställföreträdande rikspolischef, på polisens hemsida.
En stor andel av skjutningarna bedöms vara kopplade till kriminella konflikter och så kallade utsatta områden.
– Många europeiska länder har utanförskapsområden med låg socioekonomisk status i kombination med en utbredd narkotikahandel. Ändå sticker Sverige ut i jämförelse med andra länder när det gäller dödligt våld med skjutvapen. Vi inleder nu ett arbete med att ta reda på orsakerna till varför det skjuts så mycket här så att vi kan sätta in rätt åtgärder, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid Noa, polisens nationella operativa avdelning.
Noas bedömning är skjutningarna bottnar i konflikter som ofta handlar om narkotikauppgörelser, rivalitet och hämndaktioner. Nya siffror från Nationellt forensiskt centrum, NFC, visar samtidigt att antalet narkotikaärenden har fördubblats på tio år, från drygt 22.000 ärenden till drygt 44.000 ärenden.
I flera av fallen med dödligt skjutvapenvåld är såväl misstänkta gärningsmän som offer minderåriga.
– Tillväxten och rekryteringen av unga till kriminella miljöer måste stoppas. Det är ett förebyggande arbete som är helt avgörande för utvecklingen framåt. Här måste fler än polisen agera, säger Mats Löfving.