Kaledonierna och den Svekonorvegiska provinsen kan för den oinvigda låta som två självutnämnda fantasiländer. Men den geologiskt bevandrade vet att namnen betecknar de bergskedjor av Himalayatyp som finns i Skandinavien.
Kaledonierna är vår stora fjällkedja med 400 miljoner år på nacken medan den 1.000 miljoner år gamla Svekonorvegiska löper mellan sydvästra Sverige och södra Norge. Det är en sammanfattning av den här typen av storslagna bergskedjor runt om i världen som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Earth & Environment.
– Man skulle förvänta sig en allmän trend med ökande metamorfa temperaturer i bergskedjor med stigande ålder, men en sådan trend kunde vi inte urskilja. Bergskedjebildning av Himalayatyp verkar ha skett på ungefär samma sätt i åtminstone 1.800 miljoner år, säger Charlotte Möller, geologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Den studerade sortens bergskedjor bildas när två kontinenter kolliderar och jordskorpan förtjockas upp till 80 kilometer. I det specifika fallet Himalaya är det alltså bara ”toppen på isberget” som sticker upp 8.800 meter över havet. Djupt där inne sker en metamorfos och bergarterna förändras på grund av temperatur, tryck och deformation.
– När kontinentalplattorna flyttas och bygger upp stora kontinentmassor och tjocka bergskedjor påverkar det havsströmmar, luftströmmar, klimat och livsbetingelser. Under årmiljonerna har detta styrt hela planetens utveckling, säger Charlotte Möller.
Forskarna hoppas att den nya studien kan bidra till en ökad förståelse kring hur bergskedjor av Himalayatyp byggs upp och utvecklas. Men också ge värdefulla nycklar till framtidens geologer som ska fortsätta analysera processerna bakom de dramatiska bergslandskapen.
– Bergskedjebildning är en av jordens mest storskaliga processer. Att känna till dess skeenden så bra som möjligt är grundläggande för vår förståelse av planetens utveckling och historia under årmiljonerna, säger Charlotte Möller.
