– Man byter dollar mot ukrainska hryvnia. Vi gör det här för att ge stöd till Ukrainas reformprogram som de genomför just nu, säger Riksbankens presschef Tomas Lundberg till Fria Tider.
Swapavtalet gäller under sex månader, fram till sista mars nästa år.
Direktionsledamoten Martin Flodén reserverade sig mot beslutet. Han är kritisk till att Riksbanken på egen hand ska ägna sig åt att ge finansiellt stöd till den ukrainska regimen.
"Ett eventuellt beslut om ett större svenskt stöd till Ukraina bör enligt mig fattas av regering och riksdag, och inte av en självständig myndighet som Riksbanken", skriver han i sin reservation.
Riksbankschef Stefan Ingves är istället positiv till avtalet.
– Med det här avtalet bidrar vi, liksom IMF och andra långivare, till att stärka förtroendet för Ukrainas ekonomiska reformprogram. Vi medverkar därmed till att minska risken för finansiell instabilitet i vårt närområde som skulle kunna påverka svensk ekonomi negativt, säger han i ett pressmeddelande.
Ukraina får sedan mars 2015 finansiellt stöd från Internationella valutafonden (IMF) genom ett fyraårigt så kallat Extended Fund Facility-program. Riksbankens swapavtal med Ukrainas centralbank är kopplat till de krav som IMF har ställt upp.
Riksbanken har även inlett ett samarbete om så kallad teknisk assistans med Ukraina. Det innebär att Riksbanken samarbetar med Ukrainas centralbank för att överföra kunskaper och utbyta erfarenheter inom centralbanksrelaterade områden.
Sverige bidrar sedan tidigare med bistånd till Ukraina, bland annat i syfte att genusanpassa regimens förvaltning. Stödet sker också indirekt via internationella finansiella institutioner som IMF.