När bidraget till förskolan höjdes, den så kallade barnpengen, gavs förskolor i utsatta områden i uppdrag att stärka sitt "kompensatoriska arbete". Med det menas att skattebetalarna ska kompensera barn från tredje världen för att deras föräldrar är från tredje världen, på olika sätt.
Ett resultat är att lånekläder nu köps in till förskolor där behovet bedöms som störst. Kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S) förklarar att åtgärden syftar till att trygga barnens närvaro.
På en förskola i Lövgärdet uteblir barnen när vädret är kallt och blött, eftersom många familjer saknar ordentliga ytterkläder, rapporterar Expressen.
Rektorn Fia Neldemo berättar för tidningen att kulturella skillnader spelar in och att vissa föräldrar hävdar rakt ut att de "inte har råd" med kläder till barnen.
– Men vi jobbar mycket med att få barnen till förskolan, vi har ett jättestort uppdrag hos oss med språk och kommunikation och våra barn behöver bli en del av det svenska samhället, säger hon till Expressen.
Efter uppmärksamheten har privatpersoner hört av sig för att erbjuda kläder, men Neldemo menar att förskoleförvaltningen behöver lösa behovet strukturerat och långsiktigt.
Skollagen beskriver förskolans kompensatoriska uppdrag som att den ska ”motverka ojämlikheter och utjämna skillnader i barns förutsättningar, så att alla barn får likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära" oavsett om deras föräldrar är av den ansvarstagande typen eller föredrar att lägga ansvaret för sina barn på skattebetalarna. I korthet innebär lagen att skattebetalarna, när det senare är fallet, ska stå för dubbla kostnaden.
