Blå jungfruslända.

Slumpen kan avgöra om en art överlever

Publicerad 4 april 2018 kl 10.40

Vetenskap. I en omfattande undersökning har biologer vid Lunds universitet studerat slumpens betydelse för om en art överlever eller dör ut. Forskarna konstaterar att naturvårdande insatser kan rädda arter som är på fallrepet, men att sådana insatser ibland tillmäts större betydelse än de faktiskt har.

Dela artikeln

Arter som skiljer sig mycket åt ekologiskt har sällan problem att leva nära inpå varandra på samma plats – de konkurrerar inte om samma naturresurser.

När däremot två likartade arter lever sida vid sida och är beroende av samma föda, boplatser och andra resurser, så leder det enligt traditionell ekologisk teori ofta till att den ena arten konkurrerar ut den andra.

Slumpen som mekanism till att arter dör ut är långt ifrån lika väl undersökt som konkurrens. Tills nu har det därför funnits begränsade empiriska data. Den nya studien, som publiceras i The American Naturalist, är en av de mest omfattande hittills. Den bygger på experiment och datorsimuleringar kombinerat med observationer och fältstudier.

Resultaten visar att slumpen har viss betydelse, och att det inte i förväg går att säga vilken av två samexisterande arter som kommer att dö ut lokalt.

Forskarna har dessutom studerat en faktor som motverkar slumpen, så kallat negativt frekvensberoende. Mekanismen kan beskrivas som ett gummiband som sträcks ut men som drar tillbaka när en art blir ovanlig. Detta eftersom de kvarvarande individerna inom den ovanliga arten drar fördel av bland annat minskad konkurrens och aggression från andra individer. Effekten blir att den ovanliga arten blir vanligare igen.

– Men ibland fungerar inte gummibandet eller drar tillbaka för sent. Då dör arten ut lokalt, säger Erik Svensson, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, i ett pressmeddelande.

Naturvårdande insatser kan bidra till att rädda arter och därmed bevara lokal biologisk mångfald. Enligt Erik Svensson kan tilltron till sådana insatser ibland vara för stor.

– Den sortens insatser är definitivt inte meningslösa. Men världen är heller inte helt förutsägbar och i vår studie visar vi att slumpen är en faktor som har viss betydelse för om en art överlever lokalt eller inte. Kanske är det så att vi människor kan påverka mindre än vi ofta tror, säger han.

Forskarna har studerat två närbesläktade arter av jungfrusländor: den blå (Calopteryx virgo) och den blåbandade (C. splendens). Dessa två ekologiskt likartade arter lever sida vid sida vid samma vattendrag i södra Sverige och stora delar av Europa.


Kolumn: Joakim Andersen. Sahra Wagenknecht höjer upprorsfanan mot PK-väldet och invandringen i sin nya bok.0 Plus

Varning för starka bilder! Ena kvinnan går till attack – men offret ger tillbaka med samma mynt.0 Plus

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Svindyra pjäsen äntligen på plats. Konstnären Katharina Grosse kammar hem 26 skattemiljoner på projektet.0 Plus

Mer från Vetenskap

Apmänniskan Lucy får ansiktslyft – så såg hon ut

Levde för 3,2 miljoner år sedan. . Ny 3D-rekonstruktion visar människans tidiga ursprung.0 

Kritiserade diagnosen utbrändhet går i graven

Unika svenska "sjukdomen" avskaffas.. Idag sjukskrivs 20.000 personer per år – nästan bara kvinnor – för "utmattningssyndrom".0 

KI-larmet: Fluorid i dricksvattnet gör barn dumma i huvudet

Gäller även vid låga halter, enligt nya svenska studien.. "Påverkar barnens verbala förståelse och förmågan att tolka och bearbeta sinnesintryck."0 

Vetenskap

Okända gifter upptäckta i svenskars blod. SPA:er i höga nivåer – hos samtliga undersökta bloddonatorer.0 

Kultur

Wests nya musikvideo: "Nigger Heil Hitler". Stjärnan chockar på nytt.0 

Rekordmånga svenskar "läser" böcker. Majoritet läser dagligen – men även ljudböcker räknas.0