Det var första gången på åtta år som en amerikansk och en rysk president träffades enskilt för att samtala. Läget var spänt redan innan med tanke på hur mycket Donald Trump, USA:s president, hade retat upp sina allierade inom Nato och EU med krav på bättre frihandelsavtal och högre försvarsanslag.
Att han dessutom anklagat Tyskland för att vara en rysk fånge, kopplat till deras ryska energiimport, gjorde inte saken bättre.
En kort pressträff före mötet, under vilken man delgav journalister och allmänhet vilka ämnen som skulle diskuteras, följdes sedan av ett flera timmar långt möte.
Presskonferensen efteråt dominerades av frågan om eventuell rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet år 2016 mellan Donald Trump och Hillary Clinton. Vladimir Putin förnekade kategoriskt all rysk statssanktionerad inblandning:
– Gör inte relationen mellan Ryssland och USA till gisslan av den här amerikanska internpolitiska konflikten.
När Trump konfronterades med uppgifter från amerikanska säkerhetstjänster om att det finns tydliga indikationer på att Ryssland, på Putins direkt order ska ha försökt manipulera den amerikanska väljarkåren till hans fördel, svarade han:
– President Putin säger att det inte var Ryssland som lade sig i vårt val. Jag ser ingen anledning till att inte tro honom. Vi hade en briljant valkampanj och det är därför jag är president.
Under presskonferensen frågade en amerikansk journalist med darrande stämma om Putin möjligtvis hade något privat utpressningsmaterial mot Trump. Frågan skrattades bort av både den ryske och amerikanske presidenten.
Presskonferensen har mötts av ett förutsägbart ramaskri i vänsterliberal amerikansk media. Mark Landler skriver exempelvis i New York Times att Trumps agerande var så vitt skilt från amerikanska politiska mål, så konträrt till hans egen administrations ambitioner och så oförklarligt på så många nivåer att man måste undra om Ryssland har en hållhake på honom.
