BMW, Mercedes och andra tyska biltillverkare väntas förlora 150 miljarder i försäljning och sex miljarder i vinster fram till 2017, enligt New York Times. Uppskattningen kommer från Ferdinand Dudenhöffer, professor vid universitetet i Duisburg-Essen.
Samtidigt gror missnöjet med regeringspartiet CDU:s USA-lojala linje inom breda folklager i Tyskland. I industristäder som Düsseldorf och Hannover har det flera gånger ordnats protester mot sanktionslinjen och det tyska näringslivet protesterar högljutt mot hur politikerna tycks vika sig för USA:s påtryckningar i Rysslandsfrågan.
Men även regeringen är splittrad. I Angela Merkels storkoalition finns flera socialdemokrater på tunga poster, och även bland dem hörs tydlig kritik.
– Den som tror att Europa blir en säkrare plats av att man orsakar ekonomisk instabilitet i Ryssland har fel, säger utrikesminister Frank-Walter Steinmeier till Spiegel.
– Att orsaka kaos i den ryska ekonomin kan inte ligga i vårt intresse, säger han vidare.
Tar avstånd från Ukip
Sverige har hittills inte kritiserat EU:s sanktionslinje – tvärtom har man genom den tidigare utrikesministern Carl Bildt varit ett av de länder som ivrigast försvarat en USA-lojal hållning gentemot Ryssland. Den nya svenska regeringen har genom Margot Wallström betonat att man instämmer i Bildts syn på Ryssland.
Det numera enda betydande oppositionspartiet, Sverigedemokraterna, gick även de nyligen ut och tog ställning mot Ryssland i en debattartikel i Aftonbladet. I debattartikeln tog SD-företrädarna Mikael Jansson och Björn Söder avstånd från Ukip och Nationella frontens säkerhetspolitiska linje och uppmanade istället Sverige att "agera med kraft och medvetenhet mot det hot som Rysslands politik skapat mot Europas fred och frihet ".
