– Många unga förstår inte vad en skuldsanering innebär. De googlar efter lösningar på sina ekonomiska problem och hittar till vår webbplats. Det är ett tydligt rop på hjälp, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden, i ett pressutskick.
Förra året ansökte 28.293 personer om skuldsanering – en ökning med 38 procent jämfört med 2019 – den högsta siffran någonsin. Antalet ansökningar har blivit fler i alla åldersgrupper, förutom boomers. Men ökningen är särskilt kraftig bland unga vuxna mellan 18 och 30 år. Här handlar det om mer än en fördubbling (124 procent).
För att Kronofogden ska bevilja skuldsanering ska den skuldsatta ha gjort tydliga ansträngningar för förbättra sin situation, till exempel försökt att öka inkomsterna och minska kostnaderna. Ett annat kriterium är att personen inte kan betala tillbaka sina skulder inom överskådlig tid. Hur lång den perioden är varierar, men det kan handla om allt från sju till femton år för olika individer.
– Unga människor har sällan dragit på sig så stora skulder att de inte klarar av att betala av dem på så lång tid. Det kan handla om 40.000–50.000 kronor, och det räknar vi med att de ska kunna betala tillbaka. De uppfyller med andra ord inte ett av de grundläggande kraven för att få skuldsanering, säger Per-Olof Lindh.
Ökningen bland unga vuxna är enligt Kronofogden en tydlig signal att många unga som söker inte förstår vad en skuldsanering innebär och att de saknar viktig kunskap i privatekonomi.
– De unga upplever att det är enkelt och smidigt att ansöka på webben. Det var också tanken med den nya e-tjänsten, eftersom vi vet att det finns många personer som behöver skuldsanering. Men unga i åldern 18–30 hör många gånger inte till den kategorin, säger Per-Olof Lindh.
