En kombination av ett enkelt blodprov samt tre snabba kognitiva tester som endast tar 10 minuter att genomföra kunde med över 90 procents säkerhet förutsäga vem som skulle utveckla alzheimerdemens inom fyra år.
Denna enkla prognostiska algoritm hade enligt studien en klart bättre träffsäkerhet än den kliniska bedömningen gjord av specialistläkare som träffat patienterna i studien, men inte haft tillgång till dyra ryggvätske- eller PET-undersökningar.
– Vår algoritm baseras på en blodanalys av fosfylerat tau och en riskgen för alzheimer, samt testning av minne och exekutiv förmåga. Vi har nu utvecklat ett onlineverktyg för att beräkna risken på individnivå för att en person med lindriga minnessvårigheter kommer att utveckla alzheimer inom 4 års tid, förklarar Sebastian Palmqvist, försteförfattare till studien, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus, i ett utskick.
En tydlig fördel med den prognostiska algoritmen är att den är utvecklad för att kunna användas på kliniker utan tillgång till specialiserade mätinstrument. Därför kan algoritmen på sikt göra stor skillnad för diagnosticeringen av alzheimer inom primärvården.
– I nuläget har algoritmen testats på patienter som undersökts på minneskliniker. Vår förhoppning är att den även ska kunna valideras och användas i primärvården och också göra skillnad i utvecklingsländer där resurserna för specialiserad sjukvård är mer begränsad, säger Sebastian Palmqvist
Enkla diagnostiska verktyg för alzheimer kan även förbättra framtagandet av sjukdomsbromsande läkemedel. Kliniska studier görs för att undersöka individer med en viss sjukdom, testa effekten och säkerheten hos nya läkemedel, diagnostiska tester och behandlingar.
– Men när det gäller alzheimers sjukdom är det svårt att på ett genomförbart och kostnadseffektivt sätt rekrytera rätt personer till läkemedelsprövningar. Algoritmen gör det möjligt att rekrytera personer med alzheimer redan i ett tidigt skede av sin sjukdom, då nya läkemedel har en bättre chans att bromsa sjukdomsutvecklingen, säger professor Oskar Hansson.