Ardalan Shekarabi (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson, och Elfva Barrio, förbundsordförande för S-studenter, skriver att över 100.000 byråkrater, eller "akademiker" som S kallar dem "är arbetslösa i Sverige" och att "högerns politik gör unga akademiker arbetslösa och otrygga".
Med "akademiker" syftar partiet dock inte på forskare och andra traditionella akademikerjobb inom akademin, utan på det överflöd av personer med kortare byråkratutbildningar som uppstått på senare tid.
Här råder nämligen hög arbetslöshet sedan några år tillbaka. Från lärosäten som Örebro universitet och Södertörns högskola med mera har Sverige utexaminerat så många beteendevetare, genusvetare, personalvetare, socialpedagoger, vårdadministratörer och människor med "kandidatexamen i offentlig förvaltning" och liknande att det helt enkelt inte går att sysselsätta alla.
Socialdemokraterna vill nu skapa jobb åt de här "akademikerna" och kritiserar särskilt återinförandet av sänkta arbetsgivaravgifter för unga, som de kallar "en dyr reform som gång på gång har visat sig vara ineffektiv" istället för skapade jobb åt akademiker.
De hävdar att pengarna slösas på att subventionera befintliga jobb snarare än att skapa nya byråkratjobb. Istället föreslår Socialdemokraterna en mångmiljardsatsning med "jobbkontrakt för unga" upp till 24 år, inklusive garanterat jobb, utbildning eller praktik inom tre månader, samt ett nytt traineeprogram för "nyexaminerade inom staten".
Byråkratfacket Saco rapporterar att cirka 104.000 "akademiker" är arbetslösa 2025, en nivå jämförbar med finanskrisen, där yngre och nyexaminerade byråkrater drabbats hårt av automatisering och svag efterfrågan på enkla och okvalificerade byråkratjobb för juniora "akademiker".
Regeringens sänkta arbetsgivaravgifter för unga 19–23 år, som träder i kraft 2026, syftar främst till att stimulera anställningar i privata sektorn och motverka just sådan ungdomsarbetslöshet. I den sektorn måste man dock ofta jobba på jobbet, vilket inte lockar alla.
Tidigare utvärderingar har visat positiva effekter på sysselsättning, även om debatten om reformens träffsäkerhet fortsätter. Unga inom lågkvalificerade akademikeryrken gynnas dock främst av fler bidrag och subventioner som göder offentlig sektor, medan någon arbetslöshet i princip inte förekommer inom mer kvalificerade akademikeryrken såsom jurister, läkare och liknande.
