Hajarna påverkas av dinosauriedödande asteroiden – än idag

Publicerad 8 augusti 2018 kl 11.04

Vetenskap. För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajsorter som fanns på jorden. I deras ställe kunde en annan grupp i snabb fart träda fram – hundhajarna – som fortfarande tillsammans med andra närbesläktade grupper är de dominerande hajsorterna. Det visar en ny studie i vilken svenska och amerikanska forskare har undersökt hundratals fossila hajtänder.

Gilla artikeln på Facebook

Nästan alla har vi väl hört talas om dinosauriernas utdöende för 66 miljoner år sedan, då en jättelik asteroid kraschlandade i Mexikanska golfen och spred förödelse över hela jorden. 

Många vet också att hajarna är en gammal djurgrupp som fanns redan på dinosauriernas tid. Men hur gick det för hajarna på dinosauriernas domedag? De överlevde uppenbarligen, eftersom de fortfarande finns kvar, men påverkades de överhuvudtaget av den globala katastrofen? 

Forskare från Uppsala universitet och University of New England kan nu ge svar på frågan efter att ha studerat hundratals exemplar av det enda bevismaterial vi har: hajarnas tappade tänder.

Hajar är broskfiskar, vilket innebär att deras skelett består av brosk i stället för ben. Brosk bevaras sällan som fossil. Däremot fossiliseras hajarnas tänder utan problem – och eftersom de får nya tänder och tappar de gamla, livet genom, är fossila hajtänder mycket vanliga. Om vi synar nutida hajar i munnen finner vi att deras tänder ser rätt olika ut, delvis beroende på deras matvanor: en fiskätande haj har till exempel annorlunda tänder än en som specialiserar sig på att jaga sälar och sjölejon.

Forskarna var intresserade i variationen i hajtändernas form vid olika tidpunkter före och efter meteoritnedslaget, som ett mått på deras ekologiska diversitet. De ville också försöka förstå varför två närbesläktade grupper, de håbrandsartade hajarna (Lamniformes) som den berömda vithajen, och de gråhajsartade (Carcharhiniformes) som till exempel tigerhajen och hammarhajen, rönt så olika öden. Innan massutdöendet var lamniformerna den största hajgruppen, men nu finns det bara några få kvar och haven domineras av carcharhiniformer. För att utforska tändernas form på ett objektivt sätt använde forskarna geometrisk morfometri, en typ av matematisk formanalys.

Resultaten visar på tydliga förändringar i hajfaunans sammansättning efter katastrofen för 66 miljoner år sedan. Innan dess fanns det stora lamniforma hajar som mycket liknade dagens vithaj, fast de inte var särskilt nära släkt med den, och som sannolikt jagade dels dåtidens stora havsreptiler som till exempel svanödlor och mosasaurier, fiskar och dels ammoniter (skalförsedda bläckfiskar).

Dessa hajar försvann helt och hållet, tillsammans med havsreptilerna och ammoniterna, efter katastrofen. I deras ställe framträdde plötsligt en mängd carcharhiniforma hajar, framförallt så kallade hundhajar (Triakidae), som i dag lever på diverse mindre byten som exempelvis fiskar och blötdjur. Det här blev början på carcharhiniformernas globala segertåg, som har fortgått fram tills idag, trots att lamniformerna lyckats återetablera sig i rollen som topprovdjur. 

Dagens hajar lever alltså fortfarande med sviterna av en katastrof för 66 miljoner år sedan, konstaterar forskarna.


Nyheter från förstasidan

Trump bekräftar: Vill köpa Grönland

"I huvudsak en stor fastighetsaffär." Men Danmarks statsminister kallar idén "absurd".0 

Ekonominyheter

S bidragshöjning får underklassen skaffa barn istället för arbete

Stor svensk studie bekräftar fördomar.. Höjda bidrag från S-regeringen får bidragstagare att skaffa fler barn istället för att skaffa ett arbete, visar en undersökning från Inspektionen för socialförsäkringen.0 Plus

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Ingen kronisk kansler. Ett annat Tyskland är att vänta när Angela Merkel väl lämnar makten.0 

Bluffen håller på att ersätta kristendomen. Globalt prästerskap krävs för att tolka och tämja den hotande katastrofen, skriver Jan Tullberg.0 

Vetenskap

Spektakulära fyndet: 210.000 år gammal mänsklig skalle i grekisk grotta. Människan kan ha funnits i Europa 150.000 år tidigare än man trott.0 

Svensk uppfinning kan stoppa sommarhettan inomhus. Specialdesignad fönsterfilm fördelar solens värme jämnt från morgon till kväll.0 

Kultur

Klottersanerare råkade måla över "konstverk" i Rågsved. Misstog "klassisk muralmålning" för vanligt klotter.0 

Dan Park får fyra månaders fängelse – HD prövar inte fallet. Hårt straff för politiskt inkorrekta skämtbilder.0