Antalet anmälningar som leder till en fällande dom för våldtäkt har ökat markant sedan lagändringarna. Från 190 fällande domar år 2017 till 333 år 2019, en ökning med 75 procent.
− Det tyder på att lagändringarna har fått större effekt än vad många trodde. Vår genomgång visar tydligt att nya typer av övergrepp nu åtalas och fälls som våldtäkt. Att sådana händelser nu går till åtal kan bidra till att personer som blivit utsatta i mindre utsträckning tar på sig skulden för det som hänt, säger Stina Holmberg forsknings- och utredningsråd på Brå, i en kommentar.
Sedan den 1 juli 2018 bygger lagstiftningen om våldtäkt på avsaknad av frivillighet, istället för förekomsten av våld, hot eller en särskilt utsatt situation. För att inte dömas för våldtäkt måste män nu inhämta ett uttryckligt samtycke "inför varje nytt moment" under sexakten med en kvinna.
Endast 12 av de nya fällande domarna rör dock det nya brottet oaktsam våldtäkt. Ett skäl till det kan enligt Brå vara att domstolarna oftast inte uppfattar att den bestämmelsen är applicerbar och därför istället väljer att antingen fria den tilltalade eller döma för (uppsåtlig) våldtäkt.
Det fanns redan tidigt farhågor från jurister om att lagen skulle bli svår att tillämpa.
Brås genomgång visar att det finns gränsdragningsproblem när lagen ska tillämpas, och att det framförallt är i domarna för oaktsam våldtäkt som svårigheterna aktualiseras.
− Vi har sett svårigheter när det gäller att avgöra både hur långt det straffbara området sträcker sig och vad som ska ses som uppsåt respektive grov oaktsamhet. Dessa tillämpningsproblem riskerar att äventyra rättssäkerheten. Det är därför viktigt att det kommer fler vägledande avgöranden i högre instanser. Det som framförallt behöver klargöras är vad som ska ses som ett uttryck för frivillighet och när ett sådant går att bortse från, säger Stina Holmberg.
