I en skrivelse till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) konstaterar kommunpolitikerna att ekonomin inte längre går ihop när de nyanlända ska få boende, vård, omsorg och skolgång.
"Vi reagerar kraftfullt eftersom kostnaderna till följd av ett ökat asylmottagande inte täcks av de statliga ersättningarna", står det i skrivelsen.
Fastigheter i Norrlands inland hyrs ut till asylentreprenörer som sedan skriver avtal med Migrationsverket utan kommunens vetskap, konstaterar politikerna.
"Kommunen ställs inför fullbordat faktum och ska erbjuda förskola och skola i princip från första dagen. Kommunen har inget handlingsutrymme och ställs inför orimliga krav då resurserna och kapaciteten inom skolverksamheten saknas."
Exempelvis planeras just nu ett nytt boende i Hoting.
"Idag väntas besked om asylboende med 150 platser i Hoting. Anta att en fjärdedel är barn och ungdomar. Det innebär en 30-procentig ökning av antalet elever inom skolan och barnomsorgen. Ett litet samhälle som Hoting med 700 invånare skulle öka invånarantalet med 20 procent", står det i skrivelsen till regeringen.
Kommunalrådet Susanne Hansson (S) säger till Länstidningen Östersund att kommunen ligger efter med "ett antal miljoner" kronor bara för skola och barnomsorg.
