De två KTH-studenterna Adelina E. och Hanna Å. som läser på Institutionen för maskinkonstruktion tycker att ingenjörsutbildningen är för inriktad mot funktion, ett "manligt attribut", snarare än "kvinnliga attribut" så som utseende och form.
"I vår kontakt med studenter och lärare på civilingenjörsprogrammen Maskinteknik samt Design och produktframtagning har vi insett att den här felaktiga uppfattningen av teknik är djupt rotad på KTH", skriver de två teknologerna.
De menar bland annat att prov och inlämningsuppgifter på Institutionen för maskinkonstruktion lägger för stor vikt vid maskinkonstruktion.
"Majoriteten av uppgifterna handlade om att utforma fordonsdelar som motorer, kolvar och bromsskivor. Alla dessa komponenter har en uppenbar koppling till funktion med utmärkande maskulina attribut", skriver de och kritiserar uppgifterna för att inte vara "neutrala från ett genusperspektiv".
Duon manar KTH till att göra undervisningen genusneutral och avsätta mer tid åt ämnen med "feminina attribut" som de menar "undervärderas eller utesluts".
I ett svar skriver rektor Peter Gudmundson, genusprofessor Anna Wahl och vicerektorn för jämställdhet Gustav Amberg, alla vid KTH, att de instämmer med studenterna.
"Vi håller med om deras problembeskrivning och instämmer i att det är en viktig fråga för alla som utbildar i teknik", skriver trion och bedyrar att KTH jobbar på att införliva genus i ingenjörsprogrammen.
"I det arbete KTH just nu gör kring detta vill vi utveckla inslag i utbildningarna så att KTH examinerar ingenjörer som ska arbeta jämställt, och kunna identifiera brister i jämställdhet i sin egen miljö".
"KTH antar Eriksson och Årströms utmaning att utbilda ingenjörer medvetna om genusfrågor och jämställdhet och som kan jobba för att eliminera problemen i dagens samhälle!", avslutar trion hoppfullt.
Redan i dag erbjuder KTH åtta kurser i genus, bland annat "Genus och teknik" och "Genus och jämställdhet i arbetslivet i teknikyrken". Ingendera är än så länge obligatorisk.
