USA-valet
Donald Trump och Hillary Clinton.

Kampen mot terrorn viktigaste valfrågan

Publicerad 30 juli 2016 kl 22.51
Av Mattias Albinsson

Utrikes. Nationell säkerhet och kampen mot terrorismen kommer bli den viktigaste valfrågan i höstens presidentval i USA. Det skriver AP.

Dela artikeln

De båda kandidaterna Donald Trump och Hillary Clinton arbetar just nu intensivt för att profilera sig i frågan, men utifrån olika utgångspunkter.

Trump talade redan i vintras om att "totalt och fullständigt" stoppa all muslimsk invandring till USA tills man lyckats "lista ut vad det är som pågår". Han har dessutom talat om att "snabbt utplåna" Islamiska staten.

Trump spelar på folks rädsla, menar hans motståndare Hillary Clinton, som presenterar sig själv som en "anti-Trump".

– USA:s styrka kommer inte från att brusa upp, sade hon under partiets kongress i torsdags.

– Styrkan vilar på smarthet, omdöme, lugn beslutsamhet och att använda makten på ett precist och strategiskt sätt.

Donald Trump hävdar att mycket av det han anklagas för i själva verket är hans styrka. Han vill inte uppfattas som allt för förutsägbar av USA:s fiender eller motparter vid förhandlingar om ekonomiska avtal.

Han har blåst liv i en nästan utdöd isolationistisk doktrin där han talar om att USA inte ska agera världspolis och intervenera i kriser och oroshärdar världen över. Han har lagt skulden för inbördeskriget i Syrien och Irak och Islamiska statens framväxt på Hillary Clintons utrikespolitik under sin tid som utrikesminister.

Trump har dessutom talat om att han inte stöder alla Natoländer och antytt att militäralliansen inte ska ta USA:s ovillkorliga stöd "för given". Vidare har han en betydligt mer positiv inställning till Rysslands president Vladimir Putin än sina motståndare i såväl Republikanerna som Demokraterna.

Clinton vill å sin sida fortsätta den interventionistiska linje som varit dominerande inom USA:s utrikespolitik sedan andra världskriget. Hon har ett grundmurat förtroende för Nato och och talar sig varm för internationella relationer och partnerskap för att utöva amerikanskt inflytande över världen.

Den demokratiska presidentkandidaten har dessutom upprepade gånger attackerat Trumps pålitlighet. Vid flera tillfällen under valkampanjen har hon hävdat att det vore livsfarligt om Trump, trots hans isolationistiska linje, skulle få tillgång till USA:s kärnvapen.

Till de båda partiernas kongresser i sommar bjöds generaler och andra höga militära befattningshavare in för att ge stöd till det egna partiets kandidat och attackera motståndarens pålitlighet.

Den pensionerade generallöjtnanten Michael Flynn anklagade under Republikanernas kongress Clinton för att lida av "fumlig obeslutsamhet, medveten likgiltighet och total inkompetens".

Demokraterna bjöd nu i veckan in den pensionerade generalen John Allen som istället hävdade att Hillary vet hur man håller "inte bara militären, utan oss alla trygga och fria".


Ekonominyheter

Kraftig inbromsning i företagarnas optimism

Företagarindikatorn minskar tydligt.. "Lite av ett bakslag i företagarnas annars försiktigt växande optimism."0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Alla känner igen sig i händelsen på Gröna Lund. I kollektivtrafik, badhus, skolor och bibliotek väntas svenskar acceptera dominansbeteende som något naturligt.0 

"Våra eliter har förklarat krig mot oss". Det är hög tid att vi slår tillbaka, sade Eva Vlaardingerbroek.0 

Mer från Utrikes

Tyska kristdemokrater vill införa värnplikt

Klubbade förslag på sin partikongress.. "Kan inte överlåta försvaret av vår demokrati till hoppets princip."0 

Motdraget mot planerade förbudet. Bevisbördan ligger på amerikanska staten, enligt stämning.0 

Danmark höjer abortgränsen

Från tolv till 18 veckor.. Första stora ändringen på 50 år.0 

Vetenskap

Genombrott för nästa generations digitala skärmar. "Nu har vi visat att det går att göra."0 

Forskare talade ut om IQ-skillnader – sparkas från Cambridge. Nathan Cofnas får gå – efter att ha sagt som det var.0 

Kultur

Pojkscouterna blir könsneutrala. Byter namn – efter 114 år.0