Affektiva prognoser är ständigt närvarande i vårt dagliga liv. Med hjälp av dem kan vi föreställa oss våra kommande upplevelser i tänkta scenarion. Sådana känslor, utlösta av att vi simulerar framtiden inför våra inre sinnen, styr våra beslut i allt från hur mycket vi sötar vår rabarbersaft till hur vi investerar på aktiemarknaden.
– Ofta när man fattar beslut föreställer man sig den framtida känslan, vilket gör många beslut mer effektiva. Och nu har vi kunnat visa att apor sannolikt också gör det, säger Mathias Osvath som är docent i kognitiv zoologi och initiativtagare till studien, i ett pressmeddelande.
För att ta reda på om andra än människor har förmågan utvecklade de fem kognitionsforskarna, med Gabriela-Alina Sauciuc som studiens huvudförfattare, en ny icke-språklig metod som sedan testades på 21-åriga orangutangen Naong vid Lunds universitets primatforskningsstation i Furuviksparken. Testet undersökte om orangutangen kunde förutsäga nya smakkombinationer som framställdes av olika bekanta juicer.
Eftersom människor är de enda djuren som hittills uppvisat förmågan, genomfördes samma experiment på 10 personer i syfte att jämföra med orangutangens resultat. Först fick alla smaka och lära sig fyra olika grundsmaker från orangutangexperimentet: körsbär, rabarber, citron och äppelcidervinäger.
Därefter blandades dessa framför försöksdeltagaren i olika, aldrig tidigare upplevda kombinationer. Frågan nu var om de kunde räkna ut vilka smaker som var goda och välja dessa framför de mindre goda. Resultaten visade att orangutangen, i likhet med människorna, systematiskt baserade sina val på olika ”smakregler” och inte genom att bara testa sig fram. Ett resultat som tyder på att affektiva prognoser funnits åtminstone hos den gemensamma förfadern till orangutanger och människor för omkring 16 miljoner år sedan.
Kognitionsforskarna var inte så förvånade av resultaten, eftersom man redan visat att människoapor kan planera för framtiden, men mycket imponerade av hur snabb orangutangen var.
– När vi till exempel skiftade färgen på juicerna, som är en kontroll för att visa att orangutangen inte hade en preferens för en viss färg, så lärde den sig det mycket kvickt, berättar Mathias Osvath.
