Folkhälsomyndigheten tar egentligen minnesanteckningar från sina viktiga telefonmöten med landets smittskyddsläkare, som hålls varje vecka.
Så har även skett under coronapandemin, men anteckningar togs bara i början av krisen.
När smittan började spridas på allvar i landet mörkades mötena. Från och med den 17 mars går det därför inte att se vad som sägs.
Detta bryter mot myndighetens egna rutiner.
"Efter den 17 mars har inga minnesanteckningar expedierats och dessa minnesanteckningar har således inte blivit allmänna handlingar", bekräftar Folkhälsomyndigheten i ett e-post till Ekot.
Problemet är att det från och med det datumet inte längre går att se om den bild som regeringen eller Folkhälsomyndigheten offentliggör stämmer överens med vad som sägs internt.
Beslutet att mörka sitt arbete togs på grund av att media började begära ut minnesanteckningarna. Ekot jämförde dem med vad som sades offentligt och kunde bland annat, utifrån dokumenten, avslöja att det saknades kunskap om hur landets beredskap såg ut trots att regeringen förklarade för allmänheten att den var god.
Enligt Ekot innebär mörkläggningen att anteckningar som hade kunnat ge en "viktig inblick i Sveriges arbete mot viruset, samt resonemang om läget för den period när Sveriges dödstal skjuter i höjden, förblir hemliga".
Folkhälsomyndigheten skyller på att smittskyddsläkarna ville kunna tala fritt på mötena utan att hamna i media samt att det tog för lång tid för alla smittskydd att granska minnesanteckningarna, vilket krävs.
