– Förändringen i Afghanistan har skett snabbt och det är mycket som är osäkert framåt. Det är svårt att veta hur talibanerna kommer att agera och hur säkerhetssituationen kommer att utvecklas på sikt. Det nya rättsliga ställningstagandet påverkas av den senaste tidens snabba förändringar och det osäkra läget, säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.
Det nya ställningstagandet definierar "särskilt utsatta grupper" i Afghanistan. Som riskgrupper klassas "hbtqi-personer", journalister, "människorättsaktivister" samt personer som arbetat för den tidigare regeringen i Afghanistan eller för utländska beskickningar eller organisationer, skriver Sveriges Radio.
Internflykt är inte längre ett alternativ för personer från Afghanistan, utom i undantagsfall, enligt Migrationsverket.
– Riskgrupperna är fler, fler har rätt till ny prövning, och det kommer endast i tydliga undantagsfall bli fråga om internflykt, säger Carl Bexelius.
Öppnar "säkerhetsventil"
Det förändrade läget för "mänskliga rättigheter" och de begränsade möjligheterna till internflykt utgör enligt Migrationsverket en sådan ny omständighet att asylsökare som redan har ett utvisningsbeslut kan beviljas ny prövning av sina asylskäl.
– I utlänningslagen finns en säkerhetsventil som gör att personer med beslut om avslag ska kunna få sina ärenden prövade på nytt i de fall det inträffar drastiska förändringar i hemlandet som påverkar deras situation. Den senaste tidens händelseutveckling i Afghanistan är ett tydligt exempel på en sådan situation som lagen finns till för, säger Carl Bexelius.
