Kolonistugeområdet i Sävenäs har en mer än hundra år gammal historia och upprättades ursprungligen som en löneförmån för järnvägsanställda. Då var det en obrukbar leråker, men idag är det en grön och lummig oas omgärdad av betong, asfalt och järnväg.
Trafikverket har hävt avtalet med Järnvägsmännens ideella koloniförening som tidigare arrenderat marken från staten. På platsen ska istället uppställningsspår för tåg byggas, något som verket anser att Göteborg är i akut behov av på grund av ökat kollektivt resande till följd av införandet av biltullar i Göteborg vid årsskiftet.
Koloniföreningen är kritisk till hanteringen av ärendet.
- Min och alla andras stugor rivs, vi får inte ett öre i ersättning eller ny mark. Många har lagt ner mycket tid och besparingar på sina stugor, berättar Ewa Carlson uppgivet för Fria Tider.
Hon är också skeptisk till att Trafikverket verkligen behöver nya uppställningsspår och från flera håll har det riktats kritik mot att bygga sådana så pass centralt. Vissa pekar på ökat buller för boende i närområdet medan andra understryker vikten av att bevara grönområden i centrala Göteborg.
Misstron mot det statliga verket blir inte bättre av hur man hanterat föreningen tidigare. Statens Järnvägar rev redan 1967 ett 40-tal kolonistugor i området med motiveringen att marken behövdes för andra ändamål. Men den marken står än idag oanvänd som en stor lerig åker med diverse bråte utspridd på platsen.
Koloniföreningen har försökt överklaga Trafikverkets beslut till både Hovrätten och Högsta Domstolen, men fått avslag. De kolonistugeägare som vägrar flytta på sig frivilligt kommer att avhysas med hjälp av Kronofogden, en process som dragit ut på tiden efter att Trafikverket tvingats återkalla sin ansökan om verkställighet på grund av att det saknats en viktig juridisk formulering.
Under tiden kämpar flera av kolonistugeägarna vidare och försöker få gehör hos kommunpolitikerna för sin vädjan om att rädda kolonistugorna.
