I tisdags raljerade SVT:s politiska reporter Pontus Mattsson över att människor i Borlänge flytt som om de hotats med skarpladdade vapen när SVT kom till orten för att göra ett reportage om SD.
Mattsson menade att ortsbefolkningens skräck inför att låta sig intervjuas om SD berodde på att Borlänge tillhörde en särskild kulturell zon.
Men att döma av läsarnas kommentarer till artikeln går den teorin inte hem hos allmänheten.
Alla vet att om man säger något positivt om SD får man löpa gatlopp och risken är stor att man förlorar jobbet.
Jakten på SD är i det närmaste grotesk, att sympatisera med SD (öppet) innebär att man garanterat blir stigmatiserad, jakten på oliktänkande eller självtänkande individer har gått så långt att man hänger ut privatpersoner på kvällstidningens löpsedel.
Klart att folk inte vill figurera i miljöpartistisk hatpropaganda mot SD.
Majoriteten av det svenska folket har idag oerhört lågt förtroende för journalister och uppfattar inte journalisten som sin vän utan som sin fiende.
Så lyder några av inläggen i kommentarfältet där inte en enda av det femtiotal personer som kommenterat tar SVT i försvar.
