Ökad inkomstklyfta mellan land och stad

Publicerad 8 juli 2020 kl 20.06

Ekonomi. Levnadsstandarden i glest bebodda områden sjunker – samtidigt som levnadsstandarden ökar mycket kraftigt i centrala Stockholm. Utvecklingen ökar sannolikt den politiska polariseringen i Sverige, enligt en ny rapport.

Gilla artikeln på Facebook

I rapporten från Agrifood vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet undersöker forskaren Martin Nordin skillnader i levnadsstandard mellan land och stad för perioden 1990–2017.

Disponibel inkomst, som mäter levnadsstandard, faller tydligt med gleshet. För Sveriges mest glesbebyggda delar, där 15 procent av befolkningen bor, är den disponibla inkomsten cirka 10 procent lägre än för riket som helhet.

Gapet har ökat med cirka 5 procent sedan i början på 90-talet. För förvärvsinkomster är gapet större, omkring 20 procent. För Sveriges mest tätbebodda områden, som uteslutande består av centrala områden i Stockholms län, har de disponibla inkomsterna ökat gentemot riket från 15 procent högre i början av 90-talet till runt 50 procent högre efter 2015.

– Centrala Stockholm sticker verkligen ut. Inte i något annat område i Sverige – varken andra delar av Stockholm eller centrala delar av Göteborg och Malmö – finner man en liknande utveckling, säger Martin Nordin i ett pressmeddelande.

Enligt Nordin beror ökningen i disponibel inkomst för centrala Stockholm på ökade kapitalinkomster (under hela perioden 1990–2017), ökade förvärvsinkomster (under 90-talet) och att de arbetsrelaterade inkomsterna minskar mindre i Stockholm än i resten av riket (efter 2005).

– Transfereringar såsom sjukpenning och a-kassa har alltid varit låga i centrala Stockholm, men nu är de faktiskt lägre i Sveriges mest glesa områden, säger Martin Nordin.

Studier för andra länder visar på en liknande utveckling för världsmetropoler såsom London, New York och Paris.

– Resultaten tyder på att Stockholm tycks ingå i denna exklusiva grupp av metropoler. Utvecklingen beskrivs ofta utifrån agglomerationseffekter. Det betyder att högutbildade individer drar nytta av varandra – och när god infrastruktur och stora kapitalmängder understödjer – uppstår agglomerationsvinster. Dessa kan bäst förklaras med att värde uppstår som är större än individernas, infrastrukturens och kapitalets aggregerade, sammanlagda effekter. Man får alltså mer än bara summan av delarna, säger Martin Nordin.


Forskarna om plötsliga ombytet. Omvälvande händelse runt 1000 f.Kr. förklarar religiösa tabut.0 Plus

Ny studie om mirakeldieten. Överviktiga medelålders kvinnor fick äta obegränsat – rasade i vikt.0 Plus

Ekonominyheter

Svenska bostäder fortsätter "rusa i pris"

Fyra procent ökning på två månader.. "Tidigare svårsålda objekt går för höga priser nu."0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Fria Tider: Ännu inte för sent. En kort men total nedstängning kostar minst, både i kronor och människoliv.0 

Mer från Ekonomi

Svensk boprislycka i pandemins spår

Bidragen och stödinsatserna räddar bostadsmarknaden.. SBAB bedömer att priserna kommer att stiga ytterligare i höst.0 

På väg mot nya rekordnivåer efter EU:s bidragsbesked. Silverpriset har samtidigt stigit med 20 procent på en månad.0 

Vetenskap

Karolinska: Munskydd hindrar coronasmitta. Professorn: "Bör vara en nyckelkomponent för att minska spridningen"0 

Kultur

Björn Kjellman: Fel att den "vite mannen" får så mycket utrymme. "Vår värld är orättvis och fördomsfull."0 

Vänsteraktivister rasar efter att svart komiker skämtat om slaveriet. Komediklubb attackeras efter politiskt inkorrekta skämt.0