Spelintelligens ses vanligen som någon slags abstrakt kunskap som vissa är födda med, medan andra saknar det.
– Men i vår studie visar vi tvärtom att spelintelligens är att rationellt värdera situationer och konsekvenser av olika ageranden och att handla efter dessa analyser, säger Jan Lennartsson vid Institutionen för matematiska vetenskaper, Göteborgs universitet.
Matematikern och tidigare handbollsspelaren Jan Lennartsson, har tillsammans med den före detta ishockeyspelaren Nicklas Lidström och adjungerade professor Carl Lindberg, utvecklat en matematisk modell, som dels förklarar vad spelintelligens är, dels visar på att man kan lära sig att bli spelintelligent. Studiens perspektiv på strategier inom sport är helt nya och banbrytande inom sitt fält.
– Den bygger på en grundmodell för spelintelligens som Nicklas Lidström använde under sin mycket framgångsrika karriär i ishockeylandslaget och NHL, säger Jan Lennartsson i ett pressmeddelande.
Vanligtvis värderas spelares agerande efter hur det gick. En passning är bra om den går fram, annars inte. En dribbling är bra om den lyckas, men inte annars. Studiens författare argumenterar för att man ska värdera situationer utifrån deras statistiska egenskaper istället.
– Till exempel ska man i en given situation värdera hur stor sannolikheten är att lyckas med ett visst agerande och vad värdet är i att lyckas. Detta ska sedan vägas mot sannolikheten att inte lyckas med det spelalternativ man väljer och motsvarande värde, säger Jan Lennartsson.
Den nya modellen visar hur man matematiskt kan räkna fram optimala val i varje situation och därigenom vinna matcher.
– I vår vetenskapliga artikel ges flera exempel på ofta förekommande situationer i ishockey och handboll som ofta inte spelas optimalt även av de allra flesta professionella spelare, säger Jan Lennartsson.
