Det är SVT:s politiska reporter Pontus Mattsson som berättar om reaktionerna när SVT besökte Borlänge för någon vecka sedan.
Tv-reportrarna var i staden för att rapportera om Jimmie Åkessons försök att vinna över socialdemokratiska väljare till SD.
Men det visade sig vara svårt att hitta människor som vågade uttala sig. Istället flydde ortsbefolkningen i skräck när den statliga televisionens journalister närmade sig med sina kameror.
Hos den lastbilsreparatör som han besökte sprang de anställda och gömde sig på kontoret när de fick klart för sig att det fanns en TV-kamera i närheten. När en av de anställda skymtade kameran mellan släpen var det som om det vore en krypskytt han hade upptäckt. Att vara med i TV? Säga min åsikt? Aldrig i livet, skriver Pontus Mattsson på SVT:s politikblogg.
På gågatan i stadens centrum och i ett köpcentrum möttes reportrarna av liknande reaktioner. Människor gick omvägar för att undvika SVT:s reportageteam och vägrade att uttala sig.
Mattsson beskriver reaktionerna som att SVT:s kameror och mikrofoner uppfattades som skarpladdade vapen. Han tror att det är skillnader mellan olika kulturella zoner i Sverige som ligger bakom Borlängebornas utbredda ovilja att låta sig intervjuas i SVT.
En läsare som kommenterar på SVT:s blogg har en annan teori.
Kan det bero på att SVT bedriver DDR-TV och attackerar alla som är kritiska mot mångkultur och invandring? Lite självkritik vore på sin plats, skriver signaturen KalleAndersson9.
