Studien från Sahlgrenska akademin är den första i sitt slag i norra Europa och bygger på direkta observationer av så kallade invasiva vårdmoment i samband med intubering, lokalbedövning och inläggning av kateter i blodbana och urinvägar.
Av 2.393 observerade tillfällen där användningen av handsprit och aseptisk teknik var påkallad misslyckades vårdpersonalen med att rengöra sina händer i mer än 90 procent av tillfällena.
– Arbetet i operationsmiljö skiljer sig markant från arbete i annan vårdmiljö, särskilt eftersom vårdmomenten i samband med sövning sker i så tät följd. I snitt räknade vi till 30 tillfällen under en 24-minutersperiod där aseptisk teknik borde använts, och där sker många missar, säger forskaren Anette Erichsen Andersson vid Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande.
Resultaten visar också att användningen av skyddshandskar sker osystematiskt och på ett sätt som till och med ökar risken för smittspridning.
– Ofta används handskar istället för handdesinfektion, och samma handskar används vid flera vårdmoment. Detta kan leda till att bakterier förs från patientens luftvägar till blodbanan vilket ökar risken för infektion, säger Anette Erichsen Andersson.
En tänkbar orsak till hygienbristen är enligt Erichsen Andersson att infektionsprevention och vårdhygien inte är obligatoriska ämnen inom läkarutbildningen eller vid högre specialistutbildningar för läkare och sjuksköterskor.
– Vi kan nog anta att alla som arbetar inom vårdyrken känner till fördelen med att använda handsprit. Men i en operationsmiljö där vårdsituationen är krävande och där de multiprofessionella teamen sällan eller aldrig fått möjlighet att träna in nya arbetssätt tillsammans, varken i samband med utbildning eller i vården, fungerar det uppenbarligen inte, säger Anette Erichsen Andersson.
