Förra året anmälde Migrationsverket 135 ärenden om misstänkt krigsbrott eller brott mot mänskligheten till polisen.
Det ska jämföras med 52 ärenden 2017 och 43 ärenden under 2016.
Ökningen är alltså markant.
Anmälningarna gäller både asylärenden och andra typer av uppehållstillstånd. Det kan bland annat handla om att en person har poserat på bild med döda kroppar, eller någon som genom sin militärtjänst misstänks ha deltagit i krigsbrott.
Migrationsverket har ett nära samarbete med polisen, och de senaste åren har man utvecklat förmågan att upptäcka krigsbrott och folkrättsbrott, förklarar man.
Sedan 2016 har myndigheten utbildat fler specialister på området. Antalet specialister har ökat från omkring 15 till drygt 40 personer.
– Det här är resultatet av en tydlig ambitionshöjning i frågan från myndigheten under senare år, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket, i ett uttalande.
– När vi ser indikationer på misstänkt krigsbrott kan våra handläggare, med stöd från specialisterna, ställa initierade frågor kring exempelvis specifika förband eller stridande grupperingar. På så sätt kan vi få fram viktig information som ligger till grund för anmälningarna.
