– Vi lever i en farligare värld, sade Rutte och förklarade att de nya utgiftsnivåerna behövs för att klara de så kallade förmågemålen som försvarsministrarna enades om under mötet.
Det nya femprocentsmålet delas upp i två delar. 3,5 procent ska gå till traditionella försvarsutgifter – exempelvis luftvärn, långdistansrobotar, markförband och ledningssystem.
Den återstående delen, 1,5 procent, är tänkt att användas för bredare försvarsrelaterade investeringar, som militär infrastruktur, utveckling av försvarsindustrin, cybersäkerhet och civil beredskap.
– Om en stridsvagn inte kan korsa en bro, om våra samhällen inte är förberedda […] kan man inte riktigt försvara sig, sade Rutte.
Alla länder är dock inte lika entusiastiska. Spaniens försvarsminister Margarita Robles sa att landet står fast vid det nuvarande 2-procentsmålet, men att man ändå inte tänker blockera beslutet vid toppmötet.
Samtidigt flaggar Tyskland för att Bundeswehr kan behöva upp till 60 000 fler soldater för att leva upp till de nya kraven – en kraftig ökning från dagens nivåer.
En central fråga inför toppmötet är tidplanen. Flera årtal har diskuterats, men enligt SVT stöder Sverige att målet ska vara uppfyllt senast år 2030. Rutte har betonat vikten av att länderna genomför årliga, stegvisa ökningar i stället för att skjuta investeringarna på framtiden.
– 3,5-procentsnivån är, självklart, direkt relaterad till förmågemålen, sade Rutte.
Detaljer kring vad som exakt ska räknas in i de två procentsatserna diskuteras fortfarande. Det gäller bland annat om stöd till Ukraina och klimatanpassning ska ingå i den bredare delen.
Toppmötet i Haag hålls strax efter Bilderbergmötet i Stockholm och pågår mellan den 24 och 26 juni.
