Arbetsgivaravgiften är en skatt som arbetsgivare betalar till staten baserat på den anställdes lön.
På papperet ska arbetsgivaravgiften gå till att finansiera offentliga utgifter för socialförsäkringar och på så sätt vara en ekonomisk trygghet vid behov. Men över tid har kopplingen mellan arbetsgivaravgiften och socialförsäkringarna blivit allt svagare.
Den nya rapporten, som är framtagen av Handelns Utredningsinstitut på uppdrag av Företagarna, visar att den dolda beskattningen ökat kraftigt de senaste 18 åren.
Andelen ren skatt av de totala inbetalningarna av arbetsgivaravgiften har ökat från 21 procent år 2000 till 44 procent år 2018 – en fördubbling på 18 år.
– Att så stor del av arbetsgivaravgiften försvinner i ren skatt urholkar legitimiteten för skattesystemet. Hårt arbetande kvinnor och män blir överbeskattade genom de system som på papperet ska underbygga trygghetsförsäkringar, säger Patrick Krassén, Företagarnas skattepolitiska expert, i ett pressmeddelande.
Utöver den allmänna löneavgiften, betalar svenska löntagare ytterligare en ren skatt i arbetsgivaravgiften genom att den del av inbetalningarna som ligger över de så kallade förmånstaken inte ligger till grund för socialförsäkringar. Totalt betalades cirka 57 miljarder kronor in över taken 2018.
En genomsnittlig butiksanställd, barnmorska eller tandläkare betalar genom arbetsgivaravgiftens rena skattedelar totalt mellan 3.500 kr och 7.500 kr i månaden som inte är förmånsgrundande, enligt rapporten. För en företagare är inbetalningarna ofta högre i relation till vad de får ut.
Svårigheter att fastställa SGI, låga och varierande inkomster samt regelverk som är illa anpassade till företagandets villkor försvagar systemets legitimitet, enligt Företagarna. Nya förmåner som företagare har svårt att nyttja ökar inte heller förtroendet för försäkringarna.
– Det borde finnas möjligheter för den som äger och driver företag att själv kunna välja att stå utanför de statliga socialförsäkringssystemen och finansiera sina försäkringar själv. Därför finns det anledning att utreda om och på vilket sätt och i vilken utsträckning en opt-outmodell för företagare kan utformas, säger Erik Ageberg, Företagarnas expert på socialförsäkringar.
