ECRI är ett oberoende bevakningsorgan för mänskliga rättigheter vars medlemmar tillsätts på grundval av sin moraliska auktoritet och erkända expertis, skriver man i förordet till den 60-sidiga rapporten, som tecknar en mörk bild av svensk rasism och diskriminering. Man konstaterar att rasismen blivit värre sedan man lämnade sin förra rapport i juni 2005.
Afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi är alla företeelser som finns i Sverige, skriver man samtidigt som man understryker att det inte enbart är de diskriminerande effekterna utan åsikterna som sådana man vill se regeringen ta krafttag emot.
Erik Ullenhag får beröm
Samtidigt får regeringen beröm för de åtgärder man vidtagit i linje med rekommendationerna i den tidigare rapporten. I synnerhet uppskattar man den nya utlänningslagen med ändrade definitioner av begreppen flyktingar och kompletterande skydd som innebär att fler asylsökande får stanna. Även integrationsminister Erik Ullenhag hyllas för sin webbsida om 13 vanliga myter om invandrare och minoriteter.
ECRI noterar med intresse att ökningen av främlingsfientligt språk inte har lämnats obemött. Så deltog exempelvis flera tusen personer i ett antal marscher efter riksdagsvalet 2010 för att demonstrera mot rasism och för tolerans, och i december 2011 lade integrationsministern upp en webbplats (regeringen.se/tolerans) för att avliva de vanligaste myterna och negativa stereotyperna om invandrare, flyktingar och nationella, etniska och religiösa minoriteter i Sverige, skriver man bland annat.
Krav på ändrad grundlag
Rapporten innehåller en lång kravlista till den svenska regeringen. Allt som allt listar man ett 40-tal åtgärder man vill se vidtagna för att komma till rätta med rasismen hos svenskar, och den utbredda diskriminering man tycker sig se i arbetslivet, vården och skolan för att nämna några områden.
Man beklagar att svenska folket inte vill tillåta diskriminering av svenskar, så kallad positiv särbehandling, men i nästa stycke går man ändå ut med en rekommendation till den svenska regeringen att ändra i grundlagen för att göra en sådan lagstiftning möjlig.
ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna ändrar Regeringsformen så att den omfattar möjligheten att vidta tillfälliga specialåtgärder beträffande vissa grupper för att garantera att de kan åtnjuta och utöva sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter under jämlika former.
Även den svenska lagstiftningen på yttrandefrihetens område väcker rapportörernas missnöje. Bland annat vill man göra det enklare att väcka enskilt åtal för rasistiska yttranden i media och på internet. Man kritiserar det svenska jurysystemet i tryckfrihetsmål och vill ge JK rätt att överklaga ett nedläggningsbeslut av en jury.
Den svenska regeringen uppmanas vidare att kriminalisera förnekandet av Förintelsen och andra folkmord, samtidigt som man vill se ett totalförbud mot alla rasistiska organisationer.
Fler ska kunna åtalas för hets mot folkgrupp
I likhet med svensk media uttrycker Europarådets kommission oro över vad man anser vara en stor ökning av hatspråk på internet, och man välkomnar att polisen nu har börjat kartlägga rasistiska webbplatser för att effektivisera övervakningen.
Dock är det allt för få rasistiska uttalanden som leder till åtal anser kommissionen som vill se krafttag från den svenska regeringen så att alla som lägger ut sådana kommentarer ställs inför rätta.
Civilsamhället rapporterar att uttryck för förakt som hade fördömts för ett par år sedan nu accepteras. Denna rörelse mot normalisering av intolerant debatt och även hatspråk kan vara kopplad till Sverigedemokraternas valframgångar, spekulerar författarna.
DO driver för få mål till domstol
ECRI uttrycker besvikelse över att så få av alla anmälningar som kommer in till DO slutar i domstol, något som man skyller på den tidigare ledningen, men även på bristande resurser. I en rekommendation till den svenska regeringen kräver man mer pengar till DO samtidigt som man vill göra det enklare för ideella organisationer att driva diskrimineringsmål i domstol.
Även här handlar det om att mer skattemedel bör överföras till ideella antidiskrimineringsbyråer som ska kunna avlasta DO.
I ett måhända kontroversiellt yttrande hävdar man att den svenska domarkåren är okunnig om diskrimineringslagstiftning och man uppmanar regeringen att öka insatserna för att utbilda de domare som handlägger diskrimineringsmål för att öka antalet fällningar i domstol.
