– Man har trott att fåglarna inte har varit särskilt bra på att skydda sig mot senare infektioner, men faktum är att de klarar det bra, säger Neus Latorre-Margalef, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, i ett pressmeddelande.
Studien, som hon gjort tillsammans med kollegor vid University of Georgia i USA, visar att änder efter en infektion blir delvis immuna och resistenta mot senare influensainfektioner som de utsätts för. Hur hög resistensen blir beror dels på vilket virus det handlar om, dels hur genetisk lika de är.
– För framtida infektioner är det alltså viktigt vilka infektioner fåglarna har haft tidigare. Fåglar som haft influensa kan få ett partiellt skydd mot elaka varianter, exempelvis H5N1 eller H5N8, säger Latorre-Margalef.
H5N1 och H5N8 är högpatogena och de varianter som oftast förknippats med fågelinfluensa. För drygt tio sedan spreds H5N1 över världen från kycklingbesättningar i Sydostasien. Både vilda fågelpopulationer och tamfågelbesättningar drabbades hårt. Även människor insjuknade, i vissa fall med dödlig utgång.
Det är oklart varför det finns fler varianter av influensa A bland fåglar än hos människor och andra däggdjur. En förklaring kan vara det som den aktuella studien visar: att olika virusvarianter konkurrerar med varandra när fåglar bygger upp immunitet och infektionstiden blir kort. Viruset får då chansen att mutera och förändras.
– Vi behöver förstå mer om hur olika virus och varianter av samma virus interagerar, exempelvis när en individ blir infekterad flera gånger. Mer kunskap gör att det blir lättare att ta fram nya strategier för att utveckla effektivare vaccin, säger Neus Latorre-Margalef.
