Barn som vuxit upp på bondgård är mycket sällan allergiska. Med den grundtanken startades Bondgårdsflorastudien, som ville undersöka sambanden bakom detta faktum.
Karin Jonsson, som i dagarna disputerar på institutionen för Biologi och bioteknik, har använt data från Bondgårdsflorastudien för att titta närmare på faktorer i kosten som skulle kunna förklara varför bondgårdsbarn inte blir allergiska. Det starkaste samband hon fann hade däremot inte med bondgård att göra.
– Vid födelsen, och vid fyra månaders ålder, hade de friska barnen högre andelar av omega-3-fettsyran EPA i blodet. Nivåerna i blodet stämde överens med mammornas intag av fet fisk; mammorna till barnen med höga andelar omega-3 i blodet hade alltså ätit mycket fisk under graviditet och amning, vilket vi också såg i deras bröstmjölk, säger hon i ett pressmeddelande.
Barnens eget intag av fisk och skaldjur vid ett års ålder kunde också kopplas till förekomsten av allergi, även om sambandet där var svagare.
– Det här är en liten observationsstudie. Det behövs större studier – och även kliniska sådana – för att få större säkerhet. Men mina resultat ligger väl i linje med andra studier om fisk. Fiskintag i familjen verkar kunna minska risken för allergier, konstaterar Karin Jonsson.
Data från studien pekar också på att de barn som fått prova på fisk och ägg före elva månaders ålder i lägre utsträckning blev allergiska. Dessutom verkar det vara fördelaktigt att introducera mjöl så tidigt som möjligt, även om inget barn i studien fick mjöl före fyra månaders ålder. Detta är intressant inte minst med tanke på kostråden till småbarnsföräldrar, som svängt kraftigt under åren.
– Livsmedelsverket rekommenderar full amning till sex månaders ålder. Men vi ser att det kanske finns anledning att introducera livsmedel innan barnet blivit ett halvår, och exklusiv amning verkar inte vara skyddande efter tre månaders ålder. Det kommer fler och fler studier på området och rekommendationer om tidigare introduktion är inte långt borta, säger Karin Jonsson.
– Gamla råd om att man ska vänta med livsmedelsintroduktion ännu längre än sex månader hänger kvar på vissa barnavårdscentraler. Det vore bra om det blev konsensus bland BVC eftersom det verkar kunna vara negativt att vänta för länge.
Resultaten som visar att friska barn har högre andelar EPA i sitt blod förvånade Karin Jonsson, eftersom ett högre fiskintag inte är kopplat specifikt till uppväxt på bondgård. Hon hade snarare väntat sig att hitta faktorer som länkar allergi och mejeriprodukter, men där blev sambanden svaga: Bondgårdsmammorna konsumerade mer helfeta mejeriprodukter och mättat fett under graviditet och amning, och det gjorde även deras barn vid ett års ålder, i jämförelse med de andra mammorna och barnen som åt mer margarin.
– Vi ser ett svagt samband som visar att ett lägre intag av margarin skulle kunna kopplas till lägre allergirisk, men det behöver undersökas mer. Jag skulle vilja göra kliniska studier på betydelsen av smör och margarin, säger Karin Jonsson.
