Med hjälp av ett stort svenskt datamaterial jämför rapportförfattarna barn som under uppväxten på 1980- och 1990-talen har fått i sig olika mängder fluorid genom dricksvattnet.
Som väntat fann forskarna att tandhälsan är bättre för de som har bott i områden med högre fluoridhalt. Däremot finns inte något stöd för att fluoridhalterna har negativ effekt på intelligens, mätt som mäns kognitiva förmåga vid mönstringen, eller på skolresultat mätt som resultatet på nationella provet i matematik i årskurs nio.
– Vår studie är den största i sitt slag, och vi finner inte att fluoridhalterna i Sverige är skadliga för intelligensen, säger Mattias Öhman, som är en av två forskare bakom studien.
– Tidigare forskning har visat att mycket höga nivåer av fluorid är skadligt för hälsan. Framtida studier bör fokusera på att finna vid vilken nivå dessa skador kan uppstå. Våra resultat tyder på att dessa nivåer i alla fall befinner sig över det vi har i kommunalt svenskt dricksvatten.
Rapportförfattarna var även intresserade av hur det gick på arbetsmarknaden. De upptäckte att de som under uppväxten bodde i områden med högre fluoridhalt tycks vara sysselsatta i något högre utsträckning vid 22–29 års ålder och ha en något högre arbetsinkomst.
– Att inkomsten skulle öka är ett förvånande resultat som vi inte riktigt kan förklara. Kanske är det så att god tandhälsa är positivt på arbetsmarknaden, säger Mattias Öhman.
