I en tidigare forskningsartikel har en forskargrupp vid Umeå universitet presenterat resultat från en femårig studie som visar att så kallade högriskbarn bär på en mer virulent variant av kariesbakterien Streptococcus mutans.
Nu visar samma forskare att högriskbarn också har genetiska defekter i sitt medfödda och förvärvade immunsystem som gör dem känsliga för munbakterier i allmän bemärkelse.
– De flesta ser karies som ett livsstilstillstånd som oftast orsakas av ät- och munhygienvanor som leder till ett surt pH i munnen, vilket både skadar tandemaljen och gynnar förekomsten av syreproducerande bakterier såsom S. mutans, säger Nicklas Strömberg, som är professor vid Institutionen för odontologi, i ett pressmeddelande.
Han fortsätter:
– Vår forskning visar att detta samband stämmer för de fyra av fem individer som har en liten-till-måttlig risk att utveckla karies utifrån att de har en viss genetisk uppsättning av salivproteiner som gör dem relativt motståndskraftiga mot karies. Vi kan nu visa att högriskbarnen bär på en genetiskt avvikande uppsättning av salivproteiner som gör att de utvecklar mycket karies oberoende av ät- och munhygienvanor och infektionsmönster av S. mutans.
Vart femte barn i Sverige är en högriskindivid vad gäller risken att drabbas av tandsjukdomen karies. Högriskbarnen är svårbehandlade och svarar inte på traditionell prevention och biomarkörer förutsäger inte heller kariesrisk för gruppen. Kronisk kariesinfektion och tandförlust är dessutom också en riskfaktor för systemiska sjukdomar som exempelvis hjärtkärlsjukdom.
