Här är första bilden på ett svart hål

Publicerad 10 april 2019 kl 15.38

Vetenskap. För första gången någonsin publicerades idag bilder på ett svart hål i rymden, rapporterar BBC News.

Gilla artikeln på Facebook

De historiska bilderna har tagits av det interna­tionella teleskop­nätverket Event Horizon och presen­terades vid 15-tiden på onsdagen.

Det svarta hål som nu har fångats på bild befinner sig 50 miljoner biljoner mil från jorden.

Heino Falcke, professor vid Radbouduniversitetet i Nederländerna, säger till BBC att det svarta hålet påträffades i en galax som kallas M87.

– Det vi ser är större än hela vårt solsystem. Det har en massa som är 6,5 miljoner större än solen och är ett av de tyngsta svarta hål som vi tror existerar, säger Falcke.

Detaljerna kring fyndet publiceras i den vetenskapliga tidskriften Astrophysical Journal Letters.

Event Horizon Telescope (EHT) länkar samman teleskop runt hela jorden för att skapa ett virtuellt teleskop lika stort som planeten. Med nätverket av teleskop har forskarna fått ett nytt sätt att studera de extrema objekt i universum som Einsteins allmänna relativitetsteori kunde förutspå, hundra år efter experimentet som först bekräftade teorin.

Svarta hål är extrema astronomiska objekt med enorma massor samlade i mycket små områden. De påverkar sin omgivning på fundamentala sätt genom att förvrida rumtiden och hetta upp omgivande material till extremt höga temperaturer.

– Om det svarta hålet är inbäddat i ett ljust område, som en skiva med lysande gas, förväntar vi oss att det svarta hålet ger upphov till en slags en skugga. Fenomenet förutsades av Einsteins allmänna relativitetsteori men har aldrig tidigare observerats. Denna skugga skapas när händelsehorisonten böjer och fångar in ljusstrålarna genom sin enorma gravitation. Det ger oss möjlighet att avslöja egenskaperna hos dessa fascinerande objekt och mäta deras massor, säger Heino Falke i ett pressmeddelande.

Skuggan av ett svart hål är det närmaste vi kan komma det svarta hålet självt, ett kolsvart objekt som inte ens ljuset kan lämna. Det svarta hålets gräns, händelsehorisonten, som också har gett EHT dess namn – är omkring 2,5 gånger mindre än sin skugga och mäter knappt 40 miljarder kilometer tvärs över. Detta kan låta stort, men motsvarar bara 40 mikrobågsekunder på himlen – längden av ett kreditkort sett på månens yta.

Även om radioteleskopen som bygger upp EHT inte är fysiskt sammankopplade kan man synkronisera den data de samlar in med hjälp av atomklockor, så kallade vätemasrar. Observationerna av det svarta hålet samlades in under 2017 vid våglängden 1,3 millimeter. Vardera av de ingående teleskopen samlade in en enorm mängd data, cirka 350 terabyte per dygn, som sparades på heliumfyllda hårddiskar. Diskarna flögs sedan till superdatorer – så kallade korrelatorer – vid Max Planckinstitutet för radioastronomi och MIT Haystack Observatory för att kombineras och sammanställas till en bild.

Analysen och kalibreringen av data från det internationella projektet avslöjade en ringformad struktur med ett mörkt centrum – det svarta hålets skugga. Denna struktur detekterades under många oberoende EHT-observationer.

– När vi var säkra på att vi hade fångat skuggan jämförde vi dess egenskaper med vårt stora arkiv av datormodeller som inkluderar fysiken bakom krökt rumtid, superhet materia och starka magnetfält. Många av detaljerna i bilden stämmer förvånansvärt väl med vår teoretiska förståelse. Detta gör att vi känner oss säkra på tolkningen av resultaten, inklusive uppskattningen av det svarta hålets massa, säger Paul T.P. Ho, EHT-ledamot och chef för East Asian Observatory.

Teleskopen som ingår i EHT är belägna vid ett flertal höghöjdsobservatorier på Hawaii och i Mexico, Arizona, Spanien, Chile och Antarktis.

Vid observationerna användes en teknik som kallas långbasinterferometri eller VLBI (Very Long Baseline Interferometry) för att synkronisera teleskopen och utnyttja jordens rotation för att skapa ett planetomfattande radioteleskop. Observationerna gjordes vid våglängden 1,3 mm vilket innebär att vinkelupplösningen är 20 mikrobågsekunder. Med denna upplösning skulle man kunna läsa en dagstidning i New York från ett café i Paris.

– Dessa resultat är otroligt spännande. Men de är bara början på vad jag tror kommer att bli ett fantastiskt äventyr när det gäller att avbilda svarta hål menar John Conway, professor i radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium, i ett pressmeddelande.


Ekonominyheter

Traditionella jobb försvinner för unga

Vanligaste jobben: Rasta hund, städa, transportera saker.. Framtidens jobb är att sköta sköta tråkiga uppgifter åt babyboomers och andra äldre generationer.0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Ingen kronisk kansler. Ett annat Tyskland är att vänta när Angela Merkel väl lämnar makten.0 

Kolumn: Joakim Andersen. "Ultras" tar strid mot liberala värden.0 Plus

Vetenskap

Svenska anorektiker har klarat sig – så gjorde de. Så gick det för dem som insjuknade redan på 70-talet.0 Plus

Slipp myggen – med ränder på kroppen. Sambandet för första gången bevisat.0 Plus

Kultur

Skogsturken-frisbeen till salu. Auktioneras ut på Tradera – av han "som kasta".0 

Lars Vilks skulptur brann upp. "Helt nedbrunnen."0