Forskarna har studerat mänskliga skelett från den arkeologiska utgrävningen Kumtepe i västra Turkiet. Benmaterialet forskarna analyserat var hårt nedbrutet och det var mycket svårt att få ut DNA ifrån det. Ayca Omrak, doktorand vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet, utförde den största delen av arbetet.
– Jag har aldrig arbetat med ett så svårt material men det var värt varje timme i labbet. När jag väl fick fram DNA blev det tydligt att de tidiga jordbrukarna i Europa verkligen kan spåras till Anatolien. Det är också kul att få jobba med ett material som Kumtepe som i princip är staden Trojas föregångare, säger Ayca Omrak i ett pressmeddelande.
Jan Storå, docent vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet och medförfattare till studien, är enig. Han menar även att det är nödvändigt att forska vidare på området.
– Den här regionen, Anatolien, är svår att arbeta med då värmen bryter ner allt DNA. Men ska vi förstå hur förändringsprocessen från en jägar-samlar-tillvaro till jordbruk och boskapsskötsel gick till är det här vi måste forska vidare, säger Jan Storå.
Anders Götherström, som leder forskargruppen bakom de genetiska resultaten, ser även han den här studien som början på ett större arbete.
– Våra resultat bekräftar Anatoliens stora inflytande på den tidiga agrarkulturella utvecklingen i Europa, men för att verkligen förstå vad som hände måste vi djupare in i materialet i från Levanten.
Den arkeogenetiska forskargruppen vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet har inlett ett intensivt samarbete med forskargrupper i Ankara och Teheran.
