I ett urval av 188 hatbrottsanmälningar är det bara vid fyra fall som det väcks åtal, enligt SVT:s granskning.
Bara i tre fall leder anmälningarna vidare till fällande dom med straffskärpning.
– Alldeles för lågt säger ryggmärgen men sen kommer juristen in och tänker att det här är motivbrottslighet och det är svårt att få en enhetlig definition och då läcker systemet. Det är inte tillräckligt definierat och prioriterat för att det ska hålla hela vägen ut, säger Eva Tiby, kriminologprofessor vid Stockholms universitet till SVT.
Hon har själv gjort en studie som publicerades 2006, där hon följde upp vad som hände med 367 misstänkta hatbrott med homofobiska motiv.
Tiby menar att den låga andelen fällande domar beror på att det inte finns någon som ansvarar för att domarna följs upp och säger att det är allvarligt att inte fler domar klaras upp. Det stora problemet med att inte fler domar leder vidare till åtal är att utsatta grupper kan känna sig åsidosatta, enligt kriminologiprofessorn.
