Efter 13 år och 512 reklamfilmer kastar Hans Mosesson in handduken och lämnar den populära rollen som butikschef i Icas långkörare.
På söndagskvällen stod det klart vem som skulle bli hans efterträdare – nämligen den folkkäre operasångaren och skådespelaren Loa Falkman.
Nyheten har dock inte tagits väl emot av alla. Särskilt inte av feministiska medelålders kvinnor inom medievänstern, som hävdar att Icas beslut innebär ett hårt slag mot "jämställdheten".
Nyheter24:s krönikör Matilda Andersson rasar över att "ännu en vit gubbe" nu tar över efter Mosesson. Hon skriver att Ica istället borde ha valt en kvinna till "gruppen som mest består av män".
"Men nej. I stället valde de den gubbigaste av gubbar. Varför? För att inte våga bryta invanda mönster? För att inte göra tittarna besvikna? För att riskera att sälja några färre förpackningar vindruvor?" frågar sig Matilda i en krönika på vänsterbloggen.
I vänsterliberala Expressen skriver Malin Roos att Ica-familjen nu känns som en "reklamfilm för SD" eftersom den består av för många svenska män.
"Som alla kommersiella företag är Ica ute efter att tjäna så mycket pengar som möjligt med största möjliga marginal. Men jag kan ÄNDÅ inte begripa hur marknadsmänniskorna på Ica och på King kunde landa i vit medelålders man efter vit medelålderns man. Hur gick snacket?", skriver hon.
Jenny Nordlander på Nöjesguiden hävdar å sin sida att Ica hade "hyllats av svenska folket" om de istället hade låtit en kvinna spela Stig, och att hela Icas framtid nu riskeras eftersom de valde en man.
"De hade kunnat plocka en miljard enkla poäng på att välja en kvinna. De hade hyllats av svenska folket som nytänkande och moderna, vågade och fräscha. Nu kommer hela Icas varumärke att få ett solkigt, matt sken över sig i stället", tror Jenny.
