Två aspekter av evolutionen behandlas i temanumret: dels människans påverkan på evolutionen hos andra arter och hur dessa arter i sin tur påverkar oss människor och våra livsvillkor, dels hur snabb evolutionen är, snabbare än många evolutionsbiologer traditionellt har föreställt sig.
Genom vårt sätt att leva påverkar vi människor naturen och evolutionens styrka och riktning. Ett tydligt exempel är förändringar inom djuraveln. Ett annat exempel är urbaniseringen som får stora effekter på många arter. De förändringar som människor på så vis bidrar till återverkar i sin tur på oss själva. Det kan röra sig om förändringar i livsmedelsförsörjningen, spridning av sjukdomar och ökad antibiotikaresistens.
– Evolutionen kan gå väldigt snabbt, så snabbt att förändringar kan ses bara på några få generationer, säger Erik Svensson, professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund och en av redaktörerna för temanumret, i ett pressmeddelande.
När människan är inblandad blir urvalstrycket på en art ofta starkt, vilket leder till snabb evolution. Överfiske är ett exempel. Fiskpopulationerna minskar och fiskarna reproducerar sig när de är yngre och mindre. Resultatet av överfiske blir således både mindre mängd fisk i hav och sjöar och att de fiskar som finns kvar är mindre till storleken.
När allt fler människor i världen flyttar från landsbygd till städer påverkar det evolutionen av andra arter. Många fåglar och däggdjur anpassar sig snabbt och utvecklar nya val av föda, nya tidpunkter för reproduktion och nya ställen att bosätta sig.
– Sådan snabb evolution och återkoppling på människors livsstil brukar kallas eko-evolutionär dynamik, säger Erik Svensson.
En möjlig praktisk tillämpning är humanassisterad evolution, där människan griper in och med vilja styr evolutionen i en viss önskad riktning. Ett exempel är att flytta koraller som hotas när haven blir varmare. Genom att människan hjälper dem att anpassa sig till nya, varmare förhållanden kan korallerna överleva i framtiden.
