Det var vid en passeringskontroll i Wadak-provinsen där amerikanska och afghanska soldater var posterade, som en av de afghanska soldaterna tidigt i söndags morse vände sitt vapen mot sina egna och sköt ihjäl två amerikaner och två afghaner.
Den ena amerikanen var civilanställd, uppger amerikanska myndigheter.
USA:s längsta krig någonsin
Den senaste tidens omfattande infiltration av afghanska polisiära och militära förband från talibanernas och andra motståndsgruppers sida är numer ett av de största hoten mot NATO:s koalitionstrupper. Så här långt under 2012 har 52 NATO-soldater dött i de så kallade insiderattackerna, som undergrävt det redan bräckliga förtroendet mellan NATO-soldater och afghanska förband.
Söndagens insiderattack markerar en milstolpe i det nu elva år långa kriget två tusen amerikanska soldater har nu dött. Dessutom har ytterligare 1 190 NATO-soldater från andra länder dött och enligt uppskattningar från FN har minst 20 000 afghanska civilister dött.
Brutna vallöften - trupperna stannar till "2024"
USA:s president Barack Obama lovade i oktober 2007 under ett valmöte att han skulle ta hem all trupp från Afghanistan "som första beslut" om han blev president. Väl vald gjorde han, som president och överbefälhavare för den amerikanska krigsmakten, tvärt om och skickade ytterligare 30 000 amerikanska soldater till Afghanistan.
Med Obama som överbefälhavare har NATO lidit sina värsta förluster under hela kriget. Mer än 83 procent av alla döda NATO-soldater i Afghanistan har dött sedan Obama tillträdde för tre år sedan, trots att kriget har pågått i elva år.
Tidigare var tanken att NATO skulle dra sig tillbaka från Afghanistan under 2014. Ett beslut som Barack Obama rev upp under våren. Han gjorde då gällande att ett stort antal soldater kommer att stanna kvar i landet till åtminstone år 2024. Bland annat för att fortsätta strida mot talibanerna.
Sverige, som har en bataljon soldater stationerade i landet under NATO-befäl, har också meddelat att det inte kommer att ske någon tillbakadragning.
