Endast dert miljöpartistiska Ecolo-Groen röstade emot förslaget. Socialistpartiet (PS) och det vänsterradikala Arbetarpartiet (PTB) lade ned sina röster.
Lagen tar bort det tidigare kravet på total avveckling av kärnkraften till 2025. Istället tillåts en tioårig förlängning av befintliga reaktorer, och ett juridiskt ramverk för att bygga nya anläggningar – inklusive små modulära reaktorer (SMR) – etableras.
– Vi öppnar ett fält av möjligheter, sade Christophe Bombled från Reform Movement (MR), som återintroducerade lagförslaget.
Han kallade beslutet "historiskt" och "resultatet av en lång och konsekvent kamp av Reform Movement".
Belgien har redan tidigare förlängt driften av reaktorerna Doel 4 och Tihange 3 till 2037 i ett avtal med energibolaget Engie. Men det nya lagförslaget gör att alla tidsgränser nu kan skjutas upp utan fast slutdatum.
Oppositionen var dock kritisk. Tinne Van der Straeten (Ecolo-Groen), tidigare energiminister, sade i kammaren att regeringen bara ägnade sig åt en "kommunikationsoperation".
– Det finns inget på bordet, sade hon.
PS-ledamoten Marie Meunier kallade lagen "en symbol" som lämnar "total vaghet" kring landets framtida energistrategi. PTB:s Roberto D’Amico menade att regeringen bara ville "skryta i pressen".
Energi- och klimatminister Mathieu Bihet försvarade beslutet.
– Det är inte längre en fråga om att ställa energikällor mot varandra på ett binärt och sterilt sätt, utan att använda dem pragmatiskt och kompletterande, sade han.
På X skrev Bihet: "Det är en historisk dag: Belgien bekräftar kärnkraftens återkomst i energimixen. Vårt land har valt en pragmatisk väg som förenar i stället för att motsätta sig."
Flera europeiska länder satsar på kärnkraft – däribland Frankrike, Polen och Slovakien. I Tyskland har den nya regeringen under Friedrich Merz aviserat planer på att återstarta landets kärnkraftsprogram.
