USA har sedan Richard Nixon avskaffade dollarns koppling till guldet 1971 i allt högre takt spenderat mer än vad budgeten har medgett.
Dyra sociala program
Kostsamma storsatsningar på militären, sjukvård, socialförsäkringar, Medicare och Medicaid har finansierats genom en expansion av valutamängden och inte genom ökad produktivitet, vilket har lett till en växande statsskuld. Detta innebär att varje amerikansk medborgares del av statsskulden nu ligger på över 300 000 kronor.
I dagarna sprängde landets skuldsiffra sextonbiljonersvallen, enligt Zerohedge. Om man räknar med satsningar på sociala program som kongressen lovat att genomföra, men som det inte finns täckning för, uppgår siffran till över 60 biljoner dollar, uppger amerikanska USA Today.
Kritiserar sin egna politik
President Barack Obamas förda politik, som bygger på ytterligare skuldsättning, står i stark kontrast till den politik han som nyvald president lovade att föra.
När Barack Obama tillträdde som president för tre och ett halvt år sedan var USA:s statsskuld cirka 10 biljoner dollar och han lovade då att minska underskottet till hälften innan sin mandatperiods slut, en uppgift som han har misslyckats med. I början av 2009 varnade Barack Obama för att USA kommer att drabbas av ytterligare en depression om skuldberget fortsätter att öka. Bland annat kommer förtroendet för dollarn att eroderas, menade han.
Det var så sent som i november 2011 som den amerikanska statsskulden passerade femtonbiljonersgränsen.
År 2009 varnade Barack Obama för en mildare variant av den skuldpolitik han nu själv för.
