Sedan 2006 har Rysslands centralbank gått från att sälja till att köpa guld, och byggt upp en av världens största reserv. Det är en del av Putins plan för ”fästningen Ryssland” – en ekonomi som ska stå emot vilka utländska sanktioner som helst.
Den strategin har burit frukt. Guldpriset steg i veckan över 4.200 dollar per troyuns för första gången någonsin, eller 1.300 kronor per gram. Det är en uppgång på mer än 50 procent sedan årsskiftet och mer än en fördubbling sedan 2024.
Rysslands guldreserv är på 2.327 ton och således värd 3.025 miljarder kronor.
Det kan jämföras med den svenska guldreserven på 126 ton och är värd 163 miljarder kronor. Den är dock i huvudsak förvarad utomlands och Riksbanken redovisar inte i sin balansräkning hur mycket av det som varken är pantsatt eller leasat till terminshandeln.
Uppgången i guld har drivits av en avdollariseringen av internationella centralbankers valutareserver och en återgång till guldreserver i fler länder än Ryssland, men också av vanlig marknadsefterfrågan i spåren av oron för en bubbla i AI-aktier, krypto, politisk turbulens i Europa och rädslan för ett amerikanskt budgetstopp.
Samtidigt har guldets värde mer än fördubblats sedan början av 2024 och ökat med 841 procent sedan Ryssland började bygga upp sina reserver 2006.
Den ryska centralbanken intensifierade köpen 2014, samma år som annekteringen av Krim. Under de följande fem åren köpte man 1.258 ton och blev världens sjätte största guldköpare.
Ryssland har nu sålt en mycket liten del av sitt lager. I augusti avyttrades nämligen drygt tre ton guld, värt omkring 441 miljoner dollar, vilket enligt World Gold Council troligen i själva verket inte är någon försäljning utan snarare ett uttag för nationell myntproduktion av minnesmynt och liknande.
Kriget i Ukraina har samtidigt bidragit till att driva upp priset på guld ytterligare – ett slags makiavelliskt kretslopp som gynnar Moskva.
– Den historiska uppgången har drivits av konflikterna i Mellanöstern och Ukraina, säger Ewa Manthey, råvarustrateg på ING, till Telegraph.
Eren Osman på den brittiska banken Arbuthnot Latham säger att guldets uppgång beror på två saker – centralbankernas massiva köp sedan krigsutbrottet och ett växande intresse från småsparare.
– Vi har sett en markant ökning av inflöden i guldfonder och ETF:er, säger han.
– Det finns så stor tro på guldet just nu att marknaden redan blickar mot nästa stora nivå, 5.000 dollar, säger metallspekulanten Tai Wong till Reuters.
– Även om en vapenvila i Ukraina eller Mellanöstern kan dämpa farten, kommer de grundläggande drivkrafterna – skulder, diversifiering av reserver och en svagare dollar – sannolikt att bestå.
Kina har också tjänat stort på guldets uppgång och har nu världens sjunde största reserv. USA ligger fortsatt etta med 8.133 ton, värda drygt 1 biljon dollar – första gången någon nations guldtillgångar passerar den nivån.
Hur mycket guld som rent fysiskt finns kvar i Fort Knox, där det påstås finnas, har dock varit föremål för diskussion inom Vita huset och under förra året avbröts hastigt planerna på en offentlig inventering av guldet som påstås ligga där.
Alla delar dock inte optimismen. Joost van Leenders på Van Lanschot Kempen anser att guld är ”extremt dyrt” i jämförelse med andra tillgångar.
– Guld är intressant i oroliga tider, men mycket av den oron och de lägre räntorna är redan inprisade, säger han.
