Kvinnan ska bland annat ha vidrört en manlig kollega och föreslagit att träffa honom privat. En annan kollega säger att kvinnan varit närgången, försökt massera honom och uttryckt sig olämplig, vilket kvinnan förnekar.
Myndighetens verksjurist konstaterar enligt NT att det är männen som avgör om de blivit kränkta eller inte. Personalnämnden ska därför utreda om agerandet utgör tjänsteförseelse, vilket kan bestraffas med löneavdrag eller varning.
Som svenskt koncept lanserades "sexuella trakasserier" under 1980-talet för att beskriva situationen då en kvinna utsätts för oönskade sexuella inviter av en man.
Enligt mediearkivet förekom termen för första gången i svensk media 1983 och då i ett enda TT-telegram under hela året. Sedan dess har skriverierna om sexuella trakasserier ökat varje år och 2014 slog svenska journalister rekord med 3.257 artiklar om ämnet hittills.
Ursprungligen myntades begreppet sexuella trakasserier av den amerikanska vänsteraktivisten och feministen Lin Farley 1975. Farley fick draghjälp av liberala New York Times som lanserade termen på bred front senare samma år. Enligt Lin Farley innebar det "sexuella trakasserier" när attraktiva kvinnor hade lättare att få en anställning än mindre attraktiva kvinnor. Hon vände sig speciellt mot sexuella relationer mellan manliga chefer och deras kvinnliga anställda.
