Han betonade att Washington inte tänker ”chansa” genom att snabbt släppa fram nya inhemska makthavare innan de strategiska resurserna är under full amerikansk kontroll.
– Vi är där nu, och vi kommer att stanna tills en säker och ordnad övergång är möjlig, sade Trump och underströk att landet i praktiken kommer att styras av amerikanska beslutsfattare under tiden.
Trump gjorde klart att huvudfokus ligger på Venezuelas olja. Han beskrev landets oljeindustri som totalt sönderfallen och sade att produktionen länge legat på en bråkdel av vad den borde vara.
Lösningen, enligt honom, är att de stora amerikanska oljebolag som betalat hans valkampanj nu går in, investerar miljardbelopp och tar över driften.
– Vi ska fixa den trasiga oljeinfrastrukturen och börja producera på riktigt igen. Det kommer att skapa enorma intäkter, säger Trump.
Intäkterna ska enligt Trump användas både till återuppbyggnad och till att "ersätta" vad han beskriver som tidigare beslagtagna amerikanska tillgångar. USA kommer därmed inte bara att övervaka utvecklingen, utan aktivt styra energisektorn och oljeexporten.
Helgens amerikanska Intervention har dock inte varit gratis för den amerikanska oljejättarna. Enligt The Guardian ska de amerikanska oljebolagen ha betalat närmare 900 miljoner direkt till Trumps valkampanj och över fyra miljarder till Vita huset och kongressen gemensamt.
I sitt tal betonade Trump flera gånger att USA:s närvaro inte är tillfällig i strikt tidsmässig mening, utan villkorsstyrd. Så länge oljan, säkerheten och infrastrukturen kräver amerikansk kontroll kommer USA att stanna kvar.
Sedan Donald Trump tillträdde har USA höjt tonläget mot länder som har betydande naturtillgångar.
Förutom Venezuela har danska Grönland varit föremål för amerikanskt intresse, och vissa bedömare pekar nu på att Danmark förmodligen står på tur för nästa amerikanska intervention. Ett faktum som de mycket USA-lojala nordiska regeringarna har svårt att hantera.
