Det är stöldligor från främst Östeuropa men även Balkan, Baltikum och Sydamerika som begår hälften av alla anmälda bostadsinbrott i Sverige.
Enligt polisens nya rapport består ligorna av yrkeskriminella män mellan 20-45 år som känt varandra länge och som har en lång brottskarriär bakom sig. De har stora ekonomiska resurser och en tydlig ledarstruktur.
Grupperna är främst intresserade av små värdefulla saker som guld och klockor som är enkla att transportera ut ur landet.
– De vet att mängdbrott, bostadsbrott i det här fallet, inte är en brottstyp som svenska polisen kan prioritera som andra typer av grova våldsbrott och grov narkotikasmuggling. Det vet också att vi inte kan lägga lika mycket resurser på att utreda dem. Mängdbrott innebär mycket mindre risker, säger Stefan Pettersson, inriktningsansvarig för internationella brottsnätverk vid polisens underrättelseenhet, till SVT.
Ligorna, eller nätverken, skaffar så kallade ankarplatser och ankarpersoner i Sverige. Det kan handla om garage för att märka om bilar, samt personer som ska bistå med till exempel logistik.
Enligt Stefan Pettersson går utvecklingen åt fel håll. Brotten ökar och ligorna blir bättre på att organisera sig. Det handlar om internationella brottsnätverk som är svåra att påverka eftersom besluten tas på en helt annan nivå. Grips någon kan den personen lätt ersättas. Dessutom kan nätverken samarbeta med varandra. Pettersson menar att det måste till ett bättre polissamarbete över gränserna och inom EU för att ligorna ska kunna stoppas.
Varje år anmäls 22 000 bostadsinbrott i Sverige. Fyra procent av dem klaras upp.
