Närminnet, eller arbetsminnet som det också kallas, är det du använder hela tiden när du ska göra vardagliga saker. Ett konkret exempel är att följa en vägbeskrivning du precis fått.
Arbetsminnet är den delen av minnet som innehåller information som för tillfället används och bearbetas. Om problem med arbetsminnet uppstår stöter du på problem att fungera som människa.
Genom att mäta hjärnaktiviteten hos apor har forskarlaget från KTH, MIT och Cornell University i USA i sin studie samlat in en mängd data som beskriver hur arbetsminnet fungerar hos primaterna.
Forskningsarbetet har lett fram till en ny teori om hur arbetsminnet fungerar, vilket i sin tur kan innebära ett paradigmskifte inom forskningsfältet.
– Den senaste vetenskapliga publiceringen i Nature Communications om vår forskning kan påvisa hur den viljemässiga kontrollen av arbetsminnet är konstruerad. Forskningsarbetet hjälper oss att förstå mekanismerna bakom några av de mesta grundläggande aspekterna av hjärnans kognitiva funktioner, säger forskaren Pawel Herman vid KTH i ett pressmeddelande.
Studien förutspås få positiva konsekvenser för ett flertal områden. Här återfinns medicin och it.
När det gäller medicin är det exempelvis relevant hur vissa sjukdomar stör möjligheten för den sjuke att kognitivt styra arbetsminnet.
– Ett flertal hjärnsjukdomar påverkar hjärnans kognitiva funktioner negativt, speciellt när det kommer arbetsminnet, och detta arbete kan leda fram till en bättre förståelse för vad som händer. Med andra ord; kan vi förstå de neurala mekanismerna och hur dessa fungerar tillsammans med arbetsminnet så borde det vara enklare att identifiera anledningar till varför minnet och de kognitiva processerna fallerar vid sjukdom. Därmed borde vi också kunna befinna oss i ett läge där vi kunde skjuta upp eller mildra kognitiva problem, säger Pawel Herman.
Han tillägger att den här typen av forskning skulle i framtiden kunna bidra till att skapa artificiell intelligens som baseras på hur hjärnan fungerar.
– I förlängningen kan detta också bidra till bättre kvalitet i forskningsarbetet, och ett minskat behov av att använda djur för den här typen av medicinsk forskning.
